– Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov, säger Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden.
MÅNGFASETTERAD ANVÄNDNING AV AI
(artikel publicerad i Svensk Byggtidning)
AI har gjort sitt intåg även i bygg- och fastighetsbranschen. Hos vissa bolag har tillämpningarna kommit långt, medan andra inte har börjat. Kommentarer från användare och konsulter är samstämmiga – för att bli framgångsrik ska AI inte enbart betraktas som en teknik-fråga. Det är en verksamhetsfråga som inbegriper stora delar av organisationen, från högsta ledning till fastighetsskötare.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Generativ AI i vardagen för informationssökning, bearbetning av texter, skapande av bilder med mera är bara en del av AI. Den här grenen får användning av hyresvärdar bland annat som chatboter i kundportaler. Idag ser vi en explosion av skräddarsydda chatboter i alla möjliga sektorer. En annan del av AI är dess användning i styrsystem, för att ”lära sig husens egenskaper” och därefter se trender, reagera på felindikationer och skicka larm. AI kan vara till stor hjälp för att tillsammans med driftpersonal optimera exempelvis energianvändning. Det finns en hel rad tillämpningar som går utanför vad en generativ AI klarar av.
Efter att ha lyssnat in erfarenheter från fastighetsbolag och konsulter inom AI-området står det klart att införandet av AI inte ska ses som en separat fråga om teknik. Det är en verksamhetsfråga, där affären och verksamhetsmålen ska tas med i första vändan, för att senare välja tillämpningar och tekniska lösningar. Det är bra att börja i bolagets topp och arbeta sig neråt. Samtidigt ska varje nytt teknikinförande motiveras i relation till målen.
.
.
.
På industrins och regeringens initiativ startades 2019 AI Sweden – Nationellt centrum för tillämpad AI – för att accelerera användningen av AI till nytta för samhälle, konkurrenskraft och välbefinnande. Staten finansierar verksamheten till hälften, medan den andra hälften finansieras av medlemmarna.
Både privata företag, det offentliga och forskningsvärlden är representerade bland medlemmarna. Centret riktas till alla sektorer i samhället, agerar neutralt och har inget vinstintresse.
– Vår roll är att stötta och accelerera användningen av AI, berättar Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden. Just nu jobbar vi bland annat med att få ihop ett team som verkar för en nationell kraftsamling, där energisektorn och fastighetssektorn möts i tillämpningen av AI.
AI Swedens satsning på energisektorn, engagerar redan en del av landets elbolag och på fastighetssidan finns tunga aktörer som Stena Fastigheter och Akademiska Hus. AI Sweden efterlyser fler fastighetsbolag som är angelägna att engagera sig i detta.
– Vad vi ser både i fastighetsbranschen och andra branscher, är att aktörerna jobbar i ”stuprör”, där var och en utvecklar egna lösningar och kör pilotprojekt som tyvärr alltför sällan leder någon vart. Vi vill stödja med det som ger stor effekt och det är att utveckla gemensamma horisontella lösningar som alla aktörer kan nyttja, utan att känna att de mister sin konkurrenskraft.
Stöd för driften
Den tillämpning vi kanske främst tänker på är AI som stöd för energieffektivisering och fastighetsdrift. För att skapa öppna gemensamma lösningar bland annat här behöver utvecklare använda Open Source.
AI Sweden hämtar inspiration från vårdsektorn som var tidig i sin digitala mognad. Problemet med att träna en AI-modell inom sektorn är att data från olika regioner inte får delas och matas till en gemensam modell. Lösningen blev att modellen tränas separat inom region A, sedan region B och slutligen har data från alla 21 regioner trimmat modellen. Detta federala arbetssätt har även använts inom fordonsbranschen samt finanssektorn, och då med gott resultat.
Open Source tillsammans med detta federala arbetssätt kan användas även för fastighetssektorn. Exempelvis kan data från olika fastighetsbolag få träna en modell; bolag för bolag. Filip Kjellgren möter företrädare för många energibolag och fastighetsbolag. Gensvaret är positivt från flertalet, medan de kommersiella aktörerna är mer avvaktande.
I sammanhanget kan nämnas att AI Sweden tillsammans med partners bygger en interaktiv simulering av hela det svenska energisystem.
Börja i rätt ände
På AI Sweden ser man fram mot att stödja och inspirera, och att bolagen börjar i rätt ände.
– Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov, fortsätter Filip Kjellgren.
AI i samverkan med erfaren personal i fastighetsdriften kan ge rejäla energieffektiviseringar. Genom maskininlärning kan AI lära sig ”beteendet” – inklusive exempelvis värmetröghet – hos varje individuellt hus. Med sensordata och väderprognos som bakgrund kan uppvärmningen regleras betydligt bättre. Energi sparas och inomhusklimatet förbättras.
Vi kommer att se alltmer av energigemenskaper med flera fastigheter där var och en förutom att konsumera el kanske också producerar el. De kan dela el med varandra för att jämna ut toppar och dalar i elbehovet, och samtidigt minska kostnaderna. En optimerad sådan tillämpning förutsätter AI-modell som klarar aggregerade funktioner.
Work Shop-serie
– Just nu har vi i energiteamet mestadels bilaterala möten med fastighetsbolag och andra aktörer fram till sommaren. I höst planerar vi att ordna en serie Work Shops där flera bolag deltar under flera dagar. Sedan är tanken att sätta igång projekt som ska ta fram ett antal horisontella lösningar som är öppna för alla som bidrar och deltar. Detta för att motverka att var och en jobbar i ”stuprör”. Vi fokuserar på sådant som ger stor effekt för hela sektorerna, avslutar Filip Kjellgren.
Planen är att bland annat ta fram modeller som kan användas med ett federalt arbetssätt och att inom energi- och fastighetssektorerna ta tillvara de erfarenheter som finns från bland annat vårdsektorn.
Som bedömningen är idag får byggnaden 18 av 18 möjliga poäng på energiindikatorn ”Optimize energy performance” för LEED. Bild: Pembroke
MED AVSTAMP I HISTORIEN BYGGER PEMBROKE FÖR FRAMTIDEN
(artikel i tidningen Grönt Samhällsbyggande)
Drottning Kristinas kröningsväg gick längs Regeringsgatan i Stockholm. Pembroke tog fasta på detta och gav sitt projekt namnet RGNT eller Regent. Här i korsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan uppförs en fastighet med kontor, butiker, bostäder och restauranger. Byggnaden certifieras med LEED.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Läget i Stockholms city är både hett och intressant. Fastigheten ligger vägg i vägg med NK, och flera parkeringsgarage finns alldeles i närheten. Likaså är det närhet till kollektivtrafik som spårvagn, och tågen från Stockholms Central finns inom promenadavstånd. Läget för kontor är särskilt hett, eftersom det i stadsdelen finns flera juridiska byråer och företag med finansverksamhet. Kontorslokalerna i RGNT är redan uthyrda.
RGNT erbjuder både arbetsplatser, bostäder, service och upplevelser, som motsvarar dagens alla krav. Samtidigt byggs för att fastighetens värden ska bestå i flera generationer framöver. RGNT hämtar inspiration från Stockholms rika arkitektoniska arv och blandar sömlöst gammalt och nytt. Med den genomtänkta designen, som är utformad av arkitektkontoret Schmidt Hammer Lassen, förvandlas ett av stadens mest centrala kvarter till en levande och tillgänglig plats som är välkomnande dygnet runt.
Sammanlagda lokalarean blir 36 000 kvadratmeter. Ytorna kommer att omfatta 6000 kvadratmeter butiker i tre plan, kontor (med nära 3 meters takhöjd) i sju plan och 27 bostäder.
Omfattande miljöorganisation
– Vår ambition är att RGNT ska vara den mest energieffektiva kontorsfastigheten i city, både när vi slår upp dörrarna och även, framöver, säger Kristin Willerström, Nordenchef på Pembroke. Vi strävar hela tiden efter att minska vårt koldioxidavtryck utan att för den sakens skull tumma på inomhusmiljön, luftkvaliteten eller upplevelsen för våra hyresgäster. Vi tecknar gröna hyreskontrakt med dem och tillsammans arbetar vi aktivt för att minska vårt koldioxidavtryck.
Fastigheten ska certifieras med LEED för betyget Platinum. Stora satsningar görs för hållbarhet, och omfattande personresurser läggs på miljöarbetet. För övergripande miljösamordning inklusive LEED och all relevant hållbarhetsstyrning svarar Piacon AB, med Sue Clark som har en ganska bred roll, innefattande bland annat LEED AP (Accredited Professional). KMA-ansvariga hos Zengun är Caroline Hill samt David Sundberg.
Sue Clark hade rollen som LEED AP när Pembrokes fastighet Mästerhuset uppfördes 2012–2015 och certifierades med betyget Platinum. Därför är hon väl förtrogen med Pembrokes arbetssätt och rutiner för att hantera bland annat materialval. Som miljöbedömningssystem används Byggvarubedömningen. Zengun är ansvarig för projektets loggbok. Piacon svarar för hantering av eventuella avvikelser från Byggvarubedömningen.
Som övergripande miljösamordnare i projektet är Sue Clark stöd för bland andra de KMA-ansvariga och entreprenadingenjören hos Zengun. Certifieringsarbetet inleddes tidigt för att hitta lösningar som kunde fångas upp i projekteringsarbetet. Nu under byggproduktionen är det viktigt med fortsatt stöd från LEED AP. När det gäller hållbarhetsfrågor sker återkommande kommunikation där AP som expertrådgivare, berörda konsulter och Zengun deltar.
– Det är viktigt att certifieringsarbetet inleds tidigt i projektet och att projektering och produktion arbetar för samma mål, säger Sue Clark.
Den version av LEED som används är v.4 och det är Core and Shell som certifieras, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. För dessa svarar respektive hyresgäst.
– Vi arbetar också tillsammans med dem för att stödja dem i deras certifieringar, säger Linn-Marie Nordh, projektansvarig hos Pembroke.
LEED Core and Shell – liksom andra uppsättningar av LEED – omfattar en lång rad indikatorer, där några är särskilt utmanande för bygget av RGNT, inom områdena ”Water efficiency” och ”Energy and atmosphere”.
– Indoor water use reduction och Optimize energy performance är komplexa att arbeta med då de till stor del påverkas av hyresgästerna och deras förbrukning, fortsätter Linn-Marie Nordh. Dock vet vi att vi kommer att spara cirka 35 procent vatten med olika åtgärder, jämfört med LEED’s baseline.
– Tidigare har branschen i Sverige inte haft fokus på vattenhushållning, men intresset för denna har ökat, mycket tack vare att LEED med sitt internationella perspektiv har förbättrat medvetenheten om vatten som begränsad resurs. En aspekt här är också att det går åt energi att pumpa vatten och att värma vatten. Hushållning med vatten minskar därför samtidigt energianvändningen, förklarar Sue Clark.
Fastigheten kommer att värmas med bergvärme som kompletteras med fjärrvärme och fjärrkyla. Modern ventilationsteknik ökar flexibiliteten och maximerar effektiviteten.
– Projektet har idag en teoretisk förbrukning på 39,7 kWh/kvm och år, i gällande läge mot BBR:s krav på 70,2 kWh/kvm och år. Vi fortsätter att arbeta för att sänka den ytterligare. Nivån 39,7 motsvarar en besparing på 43,45 procent mot BBR. Som det ser ut nu får vi 18/18 poäng på energiindikatorn ”Optimize energy performance” för LEED, berättar Linn-Marie Nordh.
Demand and response är en mycket svår poäng att ta. Kortfattat innebär det att när elnätet är hårt belastat, kan byggnaden tillfälligt sänka sin elförbrukning, till exempel minska ventilation, kyla eller belysning. Det är inte klarlagt ännu om RGNT kommer att kunna ha det systemet.
– Building Life Cycle Impact Reduction en svår indikator, säger Linn-Marie Nordh. Vi har valt produkter i stomme och fasad med lågt LCA för att minska vår miljöbelastning så mycket som möjligt.
Innovationspoäng kopplade till LEED
Flera svenska standarder anses redan vara innovativa enligt LEED:s perspektiv. Hos Pembroke används en strategi som heter Social Equity in the Supply Chain, som främjar hållbara leverantörskedjor – en nyckelfråga i projekt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Under den här poängen väljs produkter som har robust dokumentation av byggvaror inklusive utvinning av råmaterial hela vägen genom tillverkning och leverans. Ett konkret exempel är en av projektets fasadleverantörer, som har en tredjepartscertifiering för ansvarsfull anskaffning av aluminium.
– Genom att vi jobbar med att följa upp leveranskedjor så hjälper vi till att belysa när det finns brister. Det i sin tur stöttar en förändring för många produktkategorier, vilket gynnar utvecklingen i branschen för mer transparens.
Vidare har projektet genomfört flera åtgärder som – även om de inte faller inom LEED:s innovationskriterier – är värda att lyfta ur ett miljöperspektiv:
• Återbruk av smide: Smidesdetaljer från den befintliga byggnaden har demonterats och återanvänts som provisorier på byggarbetsplatsen, exempelvis till ramper och entréer. (Det hör till omständigheterna att rivning ingick i projektet.)
• Materialåterbruk i etablering: Flera delar från den tidigare byggnaden har återbrukats i byggetableringen. Några exempel är duschar och blandare, undertaksplattor och ståldörrar.
• Återbruk av textilmattor: Samtliga textilmattor har rivits ut och skänkts till företaget Recarpet, som har återvunnit och sålt dem vidare. Detta har minskat mängden avfall och förlängt materialens livslängd.
Hela projektet genomsyras av ett starkt fokus på hållbarhet. Man arbetar aktivt med flera initiativ för att minska projektets totala miljöbelastning.
– Vi undersöker möjligheten att välja undertaksleverantörer som kan ta tillbaka sitt spill för att återanvända det i produktionen av nya undertaksplattor, istället för att materialet går till deponi, berättar Linn-Marie Nordh.
Den sistnämnda innovationen kanske i själva verket är en möjliggörare?
– Det är absolut en möjliggörare. Det händer mycket inom hållbarhet i vår bransch och nya tillvägagångssätt och lösningar utvecklas hela tiden. I projekt som vårt är vi en del av denna utveckling för att arbeta än mer miljöeffektivt.
Vilka hållbarhetslösningar är då Pembroke mest stolt över i projekt RGNT?
– Att stommen är designad för att maximera framtida flexibilitet – den här byggnaden ska tåla att kunna förändras och möta nya behov över tid. Vi är även stolta över energilösningarna – vår målsättning är att ta samtliga energipoäng, avslutar Linn-Marie Nordh.
Även biologisk mångfald
Projektet kommer att få poäng inom ytterligare kategorier, bland annat ”Location and transportation”. RGNT har utmärkta kommunikationsmöjligheter med spårvagn och busslinjer nära inpå, och promenadavstånd till Stockholms Central. Sedan hade Pembroke tidigt som mål i projektet att skapa världsklass End-of-Trip för hyresgäster som cyklar. Det kommer att inrättas cykelparkering inomhus. Dessutom omklädningsrum med dusch, där inredningen får prägel av lyx. De estetiska värdena och trivseln har kombinerats med krav på lågemitterande produkter.
– Det är skönt att cykla till jobbet och det ska vara tryggt. Stockholm har numera bra cykelvägar, säger Sue Clark. Det har varit viktigt för Pembroke att också kommunicera att park i form av Kungsträdgården och strandpromenader finns inom räckhåll. Även Stockholms City har därmed blå-gröna värden.
RGNT:s närhet till butiker och olika tjänster, gör att man kan uträtta ärenden på lunchrasten, och detta bidrar också till kunna få poäng i LEED. Förutsättningarna är goda att få max poäng inom ”Location and transportation”.
Inom kategorin ”Sustainable sites” håller sig RGNT väl framme bland annat genom den takterrass som iordningsställs. Här blir det vegetation med växter som tål inte minst den vindpåverkan som kan bli kraftig på Stockholms tak. Planteringarna får inte enbart blommor eftersom växterna ska ge liv åt taket en stor del av året. I dagvattenhanteringen ingår ”groddammar” där vatten kan sparas en tid, för bevattning av växterna och därmed bidra till att minska användningen av färskvatten. På taket kommer det bland annat att finnas en pollinatörsträdgård som gynnar insektslivet och därmed växtlivet. En gångväg med trätrall ska slingra sig genom takterrassen, och bänkar ska göra det möjligt att slå sig ner och njuta av miljön uppe på taket.
Certiferingens mål
För att nå målet att skapa en hållbar byggnad, är det viktigt med fortsatt stöd från certifieringsexperter nu under byggskedet. Det gäller att säkra att det som har projekterats också byggs.
Inom kort lämnar projektet in certifieringsansökan gällande Design Stage, innefattande bland annat energimodell och planritningar. Exempelvis data om avfallshantering och installationsmaterial kan inte ingå i den aktuella ansökan, utan får vänta tills efter Construction Stage då andra inlämningen görs. Projektet tar sikte på betyget Platinum, vilket kräver 80 poäng. En preliminär sammanräkning pekar på att betyget kommer att uppnås.
Certifiering av interiörerna
Som nämnts certifieras byggnaden med LEED Core and Shell, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. Pembroke stöder dessutom hyresgästerna i deras ambition att certifiera interiörerna. Den första hyresgästen använder LEED ID + C Commercial Interiors för certifiering. Även här har Piacon AB rollen som LEED AP.
Hyresgästerna i RGNT har höga ambitioner och förhoppningsvis kommer alla att certifiera sina lokaler. Beträffade butikerna finns en särskild version av LEED – nämligen LEED ID + C Retail – som skulle kunna tillämpas.
FAKTA
RGNT, nybyggnad av kontor, butiker och bostäder, Stockholm City Byggtid: hösten 2022 – hösten 2026 Byggherre: Pembroke Real Estate LLC Byggentreprenörer: Zengun AB Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen Architects Bygghandlingsarkitekt: BAU Konstruktör: Tyréns Sverige AB Miljökonsult: Piacon AB
Arctic Center of Energy, som byggs i Skellefteå är avsett för forskning och utveckling inom elektrifiering.
NORDBYGG OCH INSTALLATÖRSFÖRETAGEN BAKOM SUVERÄN MÄSSA
(artikel i Svensk Byggtidning)
”Fastighetsenergi” var en programspäckad mässa arrangerad av Nordbygg i samarbete med Installatörsföretagen. Presentationer och paneldiskussioner täckte in hela bredden av komplexitet när det gäller energieffektivisering. Mässans styrka var att den belyste hela spektrat av utmaningar, från ny teknik till beteendeförändringar, från finansiering till nya affärsmodeller.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Det finns uppenbarligen oerhört många sätt att se på energi och energieffektivisering, inte enbart i form av siffror. Vi blev också uppdaterade på hur EU-direktiv och andra regleringar påverkar bygg- och fastighetsbranschen nu och framöver.
.
.
.
Energy Performance of Buildings Directive
Som en inledning till en paneldebatt om ifall Sverige kommer att hålla rätt renoveringstakt – där Boverket sätter ribban – gav Installatörsföretagens energiexpert Helen Magnusson en bakgrund. EPBD har omarbetats som en del av EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 som syftar till att EU:s klimatutsläpp minskar med minst 55 procent till 2030 och att EU ska bli klimatneutralt 2050. Direktivet har trätt i kraft och ska implementeras som nationell lagstiftning 29 maj nästa år. På kort tid utför Boverket fem regeringsuppdrag: metoder och definitioner, energideklarationer, hållbar mobilitet, byggnadsrenoveringsplan och solenergi.
– Installatörsföretagens medlemmar energieffektiviserar fastigheter och verksamheter, installerar förnybar energi och hjälper till att elektrifiera transporter. Allt detta är delar av direktivet, poängterar Helen Magnusson.
EPBD kommer att driva på bland annat installation av laddstolpar och solenergi. Solenergianläggning kommer att krävas på alla nya hus från 2026, på alla offentliga byggnader och lokalbyggnader, och från 2029 på alla bostadsbyggnader.
Vilken ribba kommer då Boverket att ge som ska driva energieffektivisering? Begreppet ”nära-noll-energibyggnader” ersätts med ”noll-utsläpps-byggnader”. Den nationella byggnadsrenoveringsplanens syfte är att pressa på rörelsen mot noll-utsläpps-byggnader. Nybyggda hus ska ha 10 procent bättre prestanda än nuvarande krav. Vilken nivån blir för befintliga hus är för närvarande oklart. Klart är dock att de 16 procent sämsta enligt lag måste renoveras till 2030. De 26 procent sämsta måste renoveras till 2033. Sammantaget behöver 3300 fastigheter renoveras varje år under 7 år. Fastighetsägare som inte klarar den stipulerade takten att renovera de sämsta husen kommer att få någon typ av sanktion. De exakta sanktionerna i Sverige är ännu inte fastställda. Vi vet inte om det kommer bli som i Frankrike där det inte möjligt att hyra ut lokaler och bostäder i byggnader som inte har åtgärdats. Eller om fastighetsägare med lokaler blir skyldiga att betala vite.
Bättre nyttjande av värme och kyla
Flera av presentatörerna under konferensen pekade på den energieffektivisering som kan göras genom att utnyttja energiflöden mer effektivt, optimera ventilationssystem och ta vara på restvärme som ofta går rakt ut i skyn. Ett av de företag som tagit fasta på detta är schweiziska Konvekta.
– Vi har hört idag att man ska helhetsansvaret och titta på hela processen, och där bidrar vi stort, säger Peter Ljubetic från Konvekta AG.
Företagets fokus är att återvinna värme, men även kyla. Tekniken kan användas där det är stora flöden i ventilations- och luftkonditioneringssystem, exempelvis i industrier och sjukhus. Bostadshus är inte aktuella.
– Det går att kombinera ett stort antal frånluftsaggregat med värmebatterier. Batterierna har tåliga lameller som går att rengöra med högtrycksspolning.
Värmeväxlarna är egenutvecklade, liksom konstruktionen av skid och mjukvaran Konvekta Controller. Alla anläggningar är framtagna för den specifika kunden. Driften baseras på meteorologiska data och mätvärden från ett års drift.
– Konceptet medger energibesparingar på upp till 75–95 procent. Vi lämnar garantier på en viss energibesparing och betalar avgifter om anläggningen inte når vad vi kontrakterat, avslutar Peter Ljubetic.
Konvekta bygger anläggningar för kunder på flera kontinenter, från Kanada med -38 graders utetemperatur till Saudi Arabien med femtio plusgrader.
.
.
.
Husets roll i elektrifieringen
Tobias Vahlne, verksamhetsansvarig vid Arctic Center of Energy, berättade om det center som byggs upp för samarbete, forskning och utvecklingsfrågor inom elektrifiering. Centret får sitt säte i en byggnad i Skellefteå som ska stå klar 2027. I sin presentation berörde Tobias Vahlne elbilsladdning, förnybar energiproduktion, energilagring och energigemenskaper i anslutning till fastigheter. Samhället går från ett läge där energi produceras i ett fåtal punkter och distribueras till en mängd punkter, till ett läge där mikroproducenter kompletterar produktionen och skapar helt nya affärsmodeller och samarbetsformer. Samtidigt får vi distribuerade möjligheter att lagra el. Presentationen tog upp möjligheter med ö-drift (mikrogridar) för att klara sig när den stora griden slås ut, V2G (vehicle to grid), batterilagring (i hus och bilar) samt vätgas.
Arctic Center of Energy
Under en annan sektion av konferensen berättade Sanna Orellano, som är processledare för ACE, om själva byggnaden Arctic Center of Energy,
och Christer Åhlund, professor of pervasive and mobile computing vid LTU, om verksamheten cybersäkerhet i anslutning till centret.
Själva byggnaden uppförs med höga hållbarhetsambitioner och certifieras med Miljöbyggnad och NollCO2. Det blir mycket trä och många cirkulära material. Ansvarig för installationer av el, VVS och automation är Bravida. Huset kommer att ha kontor, ytor för co-working, flexibla läromiljöer, konferens och laboratorier. En avsikt är att tillgängliggöra huset som testmiljö, både fysiskt och digitalt, bland annat genom att erbjuda data från fastighetssystemet. Den senare tillämpningen ställer höga krav på cybersäkerhet.
.
.
.
Stor nytta av ekodesigndirektivet
EU:s energianvändning minskar bland annat tack vare att Ekodesigndirektivet driver på utveckling och innovation.
– Direktivet ska göra att de sämsta produkterna tas bort. Det ger stor effekt på bland annat energianvändningen, säger Britta Permats, vd för Svensk Ventilation.
Femtio förordningar som träffar ett trettiotal produktgrupper har stor betydelse. De reglerade produkterna svarar för 51 procent av EU:s energianvändning. Ekodesigndirektivet väntas medge stora besparingar till 2030. Den produktgrupp där besparingarna är mest betydande är ”Indoor climate” produkter, som står för cirka 30 procent av energibesparingarna. Direktivet ger fler fördelar:
• Minskar miljöbelastningen, t.ex. vattenanvändning och luftföroreningar
• Ökar materialeffektivitet
• Främjar innovation
Även energimärkning bidrar till lägre energianvändning. Sammantaget bedöms besparingarna av el till 526 TWh årligen från 2030. Positivt blir också 172 tusen nya jobb.
– Regleringarna driver verkligen innovation. Från 2009 och framåt har vi bevakat ekodesignförordningarna och vi kan konstatera att fläktars verkningsgrad verkligen har förbättrats. Sedan har vi också fått bättre värmeåtervinning exempelvis ny rotorteknologi med hög prestanda vilket ger större energibesparing. Dessutom har den senaste ”Tekniktävlingen” inom ventilationsområdet bidragit till innovationen adaptiv avfrostning av värmeväxlare, berättar Britta Permats.
Med dessa innovationer har det gjorts tekniksprång.
CASTOLIN INTRODUCERAR SAFE-HARD-SERIEN FÖR HÅRDSVETSNING UTAN KROM OCH NICKEL – MILJÖMEDVETEN INNOVATION FÖR INDUSTRIN
Pressmeddelande för Castolin
Svetsutsläpp av giftiga gaser, särskilt de som innehåller sexvärt krom, har medfört stora hälsorisker. För fyra år sedan introducerade vi Safe-Hard 600 som hade en ny formel, den första krom- och nickelfria 600HB hårdsvetstråden på marknaden. Produkten ersatte de traditionella 600HB krombaserade produkterna. Nu har vi lanserat uppföljaren Safe-Hard 700. Produkterna uppnår flera av de egenskaper som finns hos kromkarbider.
.
.
.
Castolin Eutectic levererar ytbehandlingar med material som håller länge. Med hjälp av slitplåt, påsvetsning, termisk sprutning, beläggning med laser eller andra teknologier kan kritiska processkomponenter bli mycket motståndskraftiga. Som ett led i förebyggande eller tillståndsbaserat underhåll höjer åtgärderna utrustningens tillgänglighet och oplanerade stopp undviks. Castolin Eutectic svarar även för nytillverkning av detaljer.