SEIIA – datautbyte mellan olika industriella system – nödvändigt för att upprätthålla produktivitet och konkurrenskraft

Postat av

Text och foto: Kjell-Arne Larsson (publicerat i tidningen Nordiska Projekt)

Vid projektering använder de olika disciplinerna oftast digitala beräknings- och designverktyg, men processkonstruktörerna har sitt, elprojektörerna sitt och så vidare. Detta gör det svårt för beställaren/projekteringssamordnaren att hantera all information. En betydligt högre grad än idag av industriell interoperabilitet behövs för att underlätta både hanteringen av projekt och förvaltningen av produktionsanläggningar.

Det är önskvärt att data från de olika projektörerna går att importera till en gemensam databas och en gemensam modell. För större anläggningar bör man helst skapa en digital tvilling som förvaltas tillsammans med den fysiska anläggningen. Då behövs möjligheter att integrera data från projekteringen i beställarens anläggnings- och underhållssystem. Integrering innefattande standardisering kan också underlätta upphandlingsrutinerna. Hela kravställningsprocessen skulle kunna ske digitalt och standardiserat.

Interoperabilitet

Historiskt har industrin arbetat huvudsakligen med hantering av dokument. Detta bör ersättas med hantering av information/data. Då krävs interoperabilitet, vilket kan definieras som ”förmågan hos olika system, ofta i datorsammanhang, att fungera tillsammans och kommunicera”.

Det finns en standard för industriell interoperabilitet – ISO 15926. Runt om i världen förekommer flera initiativ för ökad interoperabilitet, som CFIHOS i Nederländerna, DEXPI i Tyskland (båda bygger på nämnda standard), ThTh i Finland, Posc Caesar i Norge och Mimosa i USA. Sverige har kommit på efterkälken, och här har föreningen SEIIA en viktig roll. SEIIA – Swedish Industrial Interoperability Association bildades 2019, bland annat som ett resultat av ett statligt stött projekt – LCDM – Life Cycle Data Management.

SEIIA har inte för avsikt att ”uppfinna hjulet på nytt” utan samarbetar med de nämnda initiativen, tillämpar standarden ISO 15926 och deltar dessutom i den tekniska kommitté som uppdaterar standarden. Syftet med denna ISO-standard är just att underlätta integration av data för att stödja processer och livscykelaktiviteter.

Bör bli rutin

För Sveriges del har SEIIA målet att föreningen 2021 ska ha en första tillgänglig tillämpning av standard för interoperabilitet av anläggningsinformation. År 2024 ska arbetssättet vara rutin för industrin. Föreningen har redan genom styrelseledamöter och medlemmar engagerat företag i processindustrin såsom ABB, Siemens, Stora Enso, Holmen, Metsä och Preem.

I ett tidigt skede – inom en första fas av LCDM – genomfördes ett försök som visade hur interoperabilitet kan fungera. Nu pågår – inom andra fasen av LCDM – pilotförsök ute hos industrin och där syftet är att undersöka möjligheterna med standardiserade koncept. Exempelvis Stora Enso provar att använda DEXPI och hos Holmen testas att integrera anläggningssystemet SiteBase med Aveva E3D.

– Vi har också planer på att starta ett större EU-finansierat projekt, där man bland annat ska arbeta med den långsiktiga förvaltningen av den gemensamma kärnan RDL – Reference Data Library, berättar Matti Tuikkanen från SSG och en av initiativtagarna till SEIIA.

SEIIA ordnar webbinarier, där bland andra CFIHOS och DEXPI får komma till tals. Under våren 2019 genomfördes en ”summit” med både svenska och internationella föreläsare. Föreningen hoppas att så småningom kunna ordna en andra summit. SEIIA har också instiftat priset ”Industrial Interoperability Award” till den som på ett föredömligt sätt har främjat hållbar digitalisering genom användande av globala standarder för anläggningsinformation”.

 

Rogier Jongeling, Plan B:

I år har tre nya styrelseledamöter valts in i SEIIA:s styrelse. En av dem är Rogier Jongeling, BIM- och PLM-strateg hos företaget Plan B. Företaget hjälper anläggningsägare och byggherrar med bland annat informationshantering och värdeskapande i projekt.

Traditionellt har både processindustrin och byggbranschen arbetat dokumentorienterat. Idag ser vi behov av att jobba mer informations/dataorienterat. Vägen till interoperabilitet handlar om att få informationsflödet att fungera. Detta kräver inte enbart att datasystem/programvaror kopplas samman. Informationen måste dessutom ges struktur och hanteringen måste styras av en strategi.

– Det är bland annat viktigt att göra rätt urval av information och att skapa värde genom att tänka till under processen, påpekar Rogier Jongeling. Interoperabilitet är inte något bara för beställare och anläggningsägare. För att bli smart och ge största möjliga nytta, ska interoperabilitet underlätta även för konsulter, entreprenörer och leverantörer.

Införande av interoperabilitet har egentligen tre sidor:

  • Process i vid bemärkelse, flöde och överföring av information i organisationer, vid driftsättning, drift och underhåll. Samt vid upphandling, interaktion mellan beställare och leverantör.
  • Datasystem. Hur data ska läggas upp. Utformning av databaser, filer m.m. Leverantörsneutrala scheman som baseras på ISO 15926.
  • Vilka data som matas in. Urval av data, exempelvis vilka egenskaper för objekten som matas in. Baseras på överenskomna termer och begrepp.

Anläggningsägaren behöver interoperabilitet för att drifta och förvalta sin anläggning på ett värdeskapande sätt, men även för att ta fram rapporter, exempelvis till myndigheter. Samtidigt måste leverantörerna vara aktiva i informationsprocesserna. Många beställningar som görs baseras på praxis och är dokumentorienterade och begränsande. Detta kan hindra innovationer hos leverantörerna.

– SEIIA har en viktig roll som representant i det standardiseringsarbete som pågår för att utveckla ISO 15926. Den utgör en av förutsättningarna för interoperabilitet. SEIIA kan också visa bra lösningar, dels generellt och dels genom goda exempel.

Rogier Jongeling med Plan B kan bidra till SEIIA:s mission, bland annat genom att man har erfarenhet både från processindustri och bygg och att man länge praktiserat BIM – ByggnadsInformationsModellering. Rogier Jongeling deltar själv i diverse branschutvecklingsprojekt och större anläggningsprojekt. Han var med i framtagning av klassifikationssystemet CoClass (administreras av Svensk Byggtjänst) som ordförande i styrgruppen och han är projektledare för projektet Nationella Riktlinjer för livscykelinformation för byggd miljö (som genomförs inom ramen av det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment). Plan B har också erfarenhet av hur modeller granskas (som alternativ till dokument), hur modeller kan användas vid upphandling och mycket annat.

Sammanfattningsvis ger interoperabilitet strategiska fördelar och högre värdeskapande.