Green Roof Institute – kompetenscentrum för blågröna lösningar

Text och foto: Kjell-Arne Larsson (publicerat i Grönt Samhällsbyggande)

Gröna tak, gröna väggar, vegetation på bjälklag och dagvattenhantering är kunskapsområden som kräver kompetens både inom bygg, landskapsarkitektur, odling och biologi. Dessutom behövs erfarenhet från byggbranschen och kunskaper om vattnets och näringsämnenas kretslopp. Här har vi verkligen att göra med ett tvärvetenskapligt område.

Green Roof Institute har en verksamhet som spänner över allt blågrönt. Blått för vatten och dagvattenhantering. Grönt för gröna tak, gröna väggar och allt annat grönt på och i anslutning till bebyggelse.

Green Roof Institute har en rådgivande roll i bygg- och anläggningsprojekt. Företaget arbetar som konsulter åt bland andra landskapsarkitekter, byggnadsingenjörer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Dessutom arrangeras kurser och studiebesök.

– Med vår expertis som bygger på mer än tjugo års erfarenhet deltar vi i många forsknings- och utvecklingsprojekt, där vi delar med oss av kunskaper och samtidigt lär av andra, berättar Helen Johansson, vd för Green Roof Institute.

Efterfrågan på grönytor

Intresset för att etablera och förvalta gröna ytor har ökat kraftigt de senaste decennierna. ”Grönt” är inte enbart en fråga om estetik och arkitektur. Till ”hårda fakta” hör att byggherrar och kommuner är angelägna att klara grönytefaktorn. Till de ”mjuka” hör att människor helt enkelt mår bättre av att se och uppleva vegetation. Exempelvis gör träd i miljön att vi blir lugnare och rent av minskar kanske både blodtryck och hjärtfrekvens.

Gröna tak och gröna väggar har flera fördelar, framför allt erbjuder de många ekosystemtjänster:

• Biologiska mångfalden ökar, med fler insekter och andra smådjur.
• Grönytorna fungerar som spridningskorridorer mellan naturområden i närheten som annars är isolerade.
• Insekterna pollinerar blommor och träd och får det gröna att spira.
• Stadsluften renas.
• Resiliens. Bland annat biologiska mångfald och dagvattenhantering bidrar till stadens motståndskraft mot miljöförändringar.
• Isolerar. Ett grönt tak/en grön vägg förbättrar värmeisoleringen vintertid och kyler sommartid. Vintertid behöver inte lika mycket fastighetsvärme tillföras och sommartid kan användningen av komfortkyla minska.
• Kylning. En grön vägg kan bidra till kylning. Det motverkar att en trång gata hamnar i värmechock.
• Minskar klimatavtrycket. Vegetation binder kol och minskar mängden koldioxid i atmosfären. Särskilt uttalad blir kolsänkan om biokol blandas in i substratet som växterna växer på. Biokolet kan laddas med näring. Därmed erhålls en långsiktig gödsling av det gröna.
• Förbättrar dagvattenhanteringen.

– Dagvattencirkulationen påverkas på två sätt, förklarar Helen Johansson. De olika grönytorna saktar ner vattenflödet och fungerar som buffert innan vattnet rinner vidare. Dessutom suger de upp vatten som så småningom transpirerar från växtligheten. I stort sett allt dagvatten kan på detta sätt fördröjas och reduceras.

Därmed minskar belastningen på hårdgjorda ytor och på stadens dagvattensystem såväl som på recipienter.

Efterfrågan på dagvattenhantering

Gröna tak och gröna ytor kan alltså milda effekterna av skyfall och minska riskerna för översvämningar.

Efterfrågan på bra dagvattenlösningar har gjort att Green Roof Institute vidgat sitt arbetsområde. Gröna tak och deras positiva effekter på dagvattnet har företaget historiskt varit duktigt på. Idag handlar det även om gröna väggar, träd, trädbevuxna parker, regnbäddar, biofilter och andra anordningar för att ta hand om och rena dagvatten.

Green Roof Institute ger råd och stöd bland annat till landskapsarkitekter, VA-konsulter och andra projektörer inom bygg och anläggning. Det är självklart att ett grönt tak kräver en takkonstruktion som klarar lasten och substratet. Det gröna taket med jordlager och växter måste få rätt konstruktion och sammansättning för att hindra bland annat rotinträngning. Dräneringen är också viktig.

Green Roof Institute har varit engagerat i flera uppmärksammade projekt:

• Reco-Lab (Helsingborg). NSVA:s återvinningsanläggning med bland annat matodling på ett tak.
• Ohboy (Malmö). Semi-intensivt skött takterrass och ett extensivt våtmarkstak. Med sina vegetationstäta tak, fasader, balkonger och markbeväxt som delvis liknar en djungel, betecknas Oboy som ett allkonstverk utfört i grön brutalism.
• Kvarteret Sofia (Malmö). På dess tak kombineras solcellspaneler med ängstak.
• Vista (Malmö). Pågående. Kontorshus i Hyllie, med Wihlborgs som byggherre.
• Augustenborgs botaniska takträdgård (Malmö). Stod klar samtidigt som Bo01. Från att ursprungligen haft enbart Sedum-tak har takträdgården omvandlats till en stor utvecklings- och demonstrationsanläggning, för undervisning, företag och för allmänhet. Green Roof Institute har sin upprinnelse i arbetet som började här för drygt 20 år sedan. Här finns också Ekostaden Augustenborg med sitt unika öppna dagvattensystem.

Efterfrågan på kunskaper

Green Roof Institute bidrar till en bredare kunskapsspridning genom att arrangera kurser och webinarier samt studiebesök i olika blågröna anläggningar, dessutom stadsvandringar i parker och andra gröna miljöer.

– Inte minst på takträdgården kan vi visa hur ett grönt tak byggs och hur det ser ut i genomskärning, berättar Helen Johansson.

Green Roof Institute har genom åren bland annat genomfört kurser i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala samt webinarier. Ämnen som tas upp är gröna byggnader, stadsträd, ekosystemtjänster och dagvattenhantering. Några exempel på kurser är Baskurs i gröna tak, E-kurs gröna tak, Internationell sommarkurs om gröna tak och väggar, samt ”Grön Blå Svart Grå” om gröna och blå lösningar i den cirkulära staden med bland annat biokolets funktion i blågröna systemlösningar. Biokol motsvarar ”svart” och det ”grå” är hårdgjorda ytor med grus, asfalt och betong, områden som berör både landskapsarkitekter och andra företag med breda nischkunskaper som Green Roof Institute.