Certifiering av byggnader med LEED
Vid stomkompletteringar och för interiörer är det möjligt att använda LEED Interior Design and Construction (LEED ID+C). Foto: Kjell-Arne Larsson
LEED INSPIRERAR HÅLLBART BYGGANDE ÄVEN I SVERIGE OCH EUROPA
(Publicerat i tidningen Grönt Samhällsbyggande)
Det amerikanska certifieringssystemet LEED är vidareutvecklat för global användning. Systemet finns i en rad versioner, bland annat för nybyggnationer, hyresgästanpassningar respektive för befintliga fastigheter i drift.
Av Kjell-Arne Larsson
U.S. Green Building Council är organisationen som utvecklar LEED och systemet lanserades första gången i slutet av 1990-talet. Senare anpassades LEED för den internationella marknaden. SGBC har sedan 2013 varit samarbetspartner för LEED i Sverige.
LEED har inspirerat till ökad hållbarhet hos byggandet i Sverige och många andra länder. Systemet har mer konkreta och precisa krav än exempelvis våra svenska byggregler. Jämfört med BREEAM är LEED lite mindre detaljstyrande och har istället lite större fokus på resultatet. Genom LEED sätts fokus på en del aspekter som inte tidigare har lyfts fram i svenskt byggande. Ett exempel är vattenanvändning. Hushållning med vatten är mycket angeläget i många länder, men har inte prioriterats hos oss på samma sätt. LEED har varit en föregångare och driver på svenska projekt att installera snålspolande utrustning och mäta och redovisa förbrukningen. Ett annat exempel är energi. Boverkets energikrav omfattar bara fastighetens förbrukning, men bortser från hyresgästernas trots att de står för en stor del. LEED uppmuntrar fastighetsägare att även engagera hyresgästerna till energihushållning och att dela energidata.
Design och byggproduktion
För nybyggnationer och ombyggnationer används LEED Building Design and Construction (LEED BD+C). Under våren lanserar USGBC version 5, där extra tyngdpunkt läggs på kriterier inom områdena klimat (decarbonization), livskvalitet samt ekologi inkluderat bevarande och återställande av ekologiska värden.
– Inriktningen för klimatet blir att fasa ut fossila bränslen och även i övrigt få ner koldioxidutsläppen, berättar Sue Clark, arkitekt och senior miljökonsult hos Piacon.
Satsningen på livskvalitet handlar inte minst om inneklimat och inomhusmiljö. Nytt här blir tillgänglighetsaspekter, med både skall-krav och kriterier som kan ge poäng. Poäng ges även för resiliens; att personer i huset ska kunna klara sig bra vid elavbrott och andra störningar. Även inom satsningarna på ekologi och biologisk mångfald handlar det om resiliens, träd och vegetation kan göra att byggnaden klarar sig bättre mot häftiga regn och stormar, och träd ger skugga som minskar risken för värme-öar. Nya LEED v5 tar därmed ett ännu bredare grepp på hållbarhet.
Inredningar
För stomkompletteringar och interiörer är det möjligt att använda LEED Interior Design and Construction (LEED ID+C). Om en byggnad är ocertifierad eller har uppförts och certifierats som LEED BD+C Core and Shell, är det ett utmärkt alternativ att använda LEED ID+C för att miljöstyra hyresgästanpassningarna. Det kan tillämpas för kontor, butiker, hotell och liknande. I Sverige är det mestadels kontor och handel som använder denna certifiering.
– För internationellt verksamma företag är det närmast en hygienfaktor att deras lokaler är certifierade och man kan då välja LEED för att visa att personalen överallt i världen har samma goda innemiljö och hållbarhet i övrigt, fortsätter Sue Clark.
Certifiering med LEED ID+C gäller tills vidare, men om stora ändringar genomförs måste certifieringen göras om.
För befintliga byggnader
Ett hus som har driftdata för minst ett år, kan certifieras med LEED Operations and Maintenance (LEED O+M). Det går att certifiera både hel byggnad eller till exempel en del i en byggnad.
– En bra möjlighet för fastighetsägare, eftersom det är viktigt att förvalta befintliga fastigheter väl och därigenom minska behoven av nyproduktion, säger Ledia Youkhanis, senior miljökonsult hos Piacon.
I likhet med LEED-certifiering av nybyggnationer, vidgar och fördjupar LEED O+M perspektiven jämfört med vad vi är vana vid i Sverige. Det blir ännu viktigare att mäta, redovisa och trimma, och bland annat hålla ögonen på energi och vattenförbrukning.
– LEED är generellt sett mer strikt och detaljerat i sina krav, menar Ledia Youkhanis.
LEED O+M kommer i en ny version, v5. Hittills har kriterierna mest varit inriktade på teknik och sådant som är lätt att mäta. Nästa version blir kompletterad med social hållbarhet, som omfattar bland annat jämställdhet, jämlikhet och inkludering; engagemang i grannskapet och hållbara leveranskedjor.
En certifiering med LEED O+M är giltig en viss tid; fem år gäller för tidigare versioner (bland annat v 2009 och v 4) men för v 4.1 och v 5 gäller vart tredje år. För att behålla certifieringen måste den förnyas regelbundet (Recertification).
Slutligen ska vi inte glömma certifieringarnas betydelse för finansiering. Många långivare kräver certifiering för att bevilja gröna lån. För internationella aktörer är LEED ett passande val.
ALLMÄNNYTTANS FASTIGHETSKONFERENS I ESKILSTUNA
Allmännyttan ger stöd till medlemsföretagen i hur klimatberäkningar ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos Sveriges Allmännytta. Foto: Kjell-Arne Larsson
ÅRETS FASTIGHETSDAGAR – ALLMÄNNYTTAN LADDAR INFÖR FRAMTIDEN
(Publicerat i tidningen Grönt Samhällsbyggande)
Dagens läge är osäkert och oroligt på många sätt. Till råga på allt förekommer en del vakanser i företagens lägenhetsbestånd. Detta medan andra fortfarande har långa köer. Det gäller att samtidigt hantera både överskott och brist. Lika delad är inte relationen till den tekniska utvecklingen med digitalisering och AI. Här gäller det bara att satsa, men helst i samarbete med flera medlemsföretag, för att inte minst undvika att hoppa i galen tunna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Konferens moderator Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert hos Sveriges Allmännytta, redogjorde för resultatet av den hyresmarknadsenkät som har utförts. Stora förändringar har skett i utbudet och efterfrågan av bostäder på marknaden, mellan 2017 och 2024. Förändringarna var stora även mellan 2023 och 2024. Antalet vakanser ökade kraftigt, vilket uppmärksammades stort i media. Från att varit en icke-fråga under högkonjunktur är vakanser nu en realitet för många medlemsföretag, även i värdstaden Eskilstuna. Men bilden sett över landet är tudelad, något vi måste leva med. Inom många kommuner är det överskott, medan det fortfarande är långa köer i andra kommuner.
Mellan 2023 och 2024 minskade vakanserna i storstäderna, medan de ökade något i de storstadsnära kommunerna. I de större städerna – samt mindre städer och landsbygd – skedde ungefär en fördubbling av vakanserna.
Vakanser i befintligt bestånd beror mest på att de tomma lägenheterna finns i icke-attraktiva områden. För nya lägenheter är i huvudsak höga hyror orsaken.
SCB har bedömt befolkningsutvecklingen till 2030, något som allmännyttan också måste ta i beaktande. Exempelvis väntas åldersgruppen 25–39 minska med 5 procent medan åldersgruppen 81+ väntas öka med 30 procent.
Kötiderna till en lägenhet har givetvis också förändrats. I häften av de allmännyttiga företagen går det att få en lägenhet inom ett år. Efterfrågan och kötid beror också på vilken kategori de sökande tillhör. I nästan alla kommuner saknas trygghetsbostäder och andra bostäder för äldre, något som kommer att tillta. Bilden är alltså mycket delad, vilket också framkom i den efterföljande paneldebatten, där Kfast (Eskilstuna), Tibrobyggen (Tibro), Kopparstaden (Falun) och Skebo (Skellefteå) deltog. Eller som Sofia Hansdotter sa: ”Vi måste erkänna två parallella verkligheter. Både bostadsbrist och bostadsöverskott.”
Klimatmål går att nå
Frida Hansson som är projektledare hos Sveriges Allmännytta berättade om uppdateringen ”Agenda för Sveriges Allmännytta kapitel 1. Grön omställning: Genomföra och utveckla Allmännyttans klimatinitiativ.” En av förutsättningarna för uppdateringen (som utförts tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet) var att målen ska ha utgångspunkt i:
• Greenhouse Gas Protocol – en global beräkningsstandard
• Science Based Targets Initiative – internationell metod för målformulering
• Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering ESRS – lagkrav
Målen som satts upp är att Allmännyttan ska halvera klimatpåverkan från 2025 till 2035 genom att bygga/renovera med låg klimatpåverkan, ha fossilbränslefri fastighetsdrift och fordonsflotta, samt minska mängderna restavfall som går till förbränning. Ett av de kvantifierade målen är att nyproduktion vid byggstart får ha klimatpåverkan på högst 140 kg CO2e/kvm BTA.
Klimatprestandakrav för nyproduktion beskriver baseline för respektive år från 2025 till 2035 där kraven skärps lite för varje år. Baseline vid 2035 är det nämnda värdet 140 kg CO2e/kvm BTA.
Sveriges Allmännytta ger stöd till medlemsföretagen i hur beräkningarna ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos Sveriges Allmännytta.
Takryttaren
Därefter fick vi höra om verkliga case hos Uppsalahem, som är anslutet till Uppsala Klimatprotokoll. Målet här var att klimatutsläppen skulle minska med 40 procent jämfört med det traditionella byggandet 2020. Nuvarande beräkning visar att Uppsalahem når en halvering av klimatutsläppen redan nu. Till 2030 är ambitionen att alla projekt som omfattas av Uppsala Klimatprotokolls gränsvärden ska nå en besparing på 70 procent.
Bland annat för att skapa sig en uppfattning om utsläppen från nyproduktion räknade Uppsalahem på projekt Brillinge som byggdes 2017, där hamnade klimatpåverkan på cirka 380 kg CO2e/kvm BTA. Spexaren som byggs just nu har ett värde på cirka 210 kg CO2e/kvm BTA.
Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist hos Uppsalahem, och John Söderquist, projektledare nyproduktion på samma företag, berättade om klimatarbetet för Takryttaren, ett nu pågående bygge som omfattar vanliga hyresrätter, delningsbostäder och LSS-boende. Konstruktionen baseras på betongstomme. Kravet enligt Uppsala Klimatprotokoll var 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl pekar på att Takryttaren hamnar på 194 kg CO2e/kvm BTA, där stommen har störst klimatpåverkan, följt av invändiga ytskikt (omfattar byggdel 2-8).
Koncept för att pressa ner klimatpåverkan:
• Optimera mängder och material (slimma konstruktioner, minska betongvolymer, satsa på mobilitet i stället för att bygga garage etc.)
• Använd rätt materialkvalitet (rätt kvalitet/klass av betong etc.)
• Använda rätt material på rätt plats
• Arbeta med klimatförbättrade material (klimatförbättrad betong både i prefab och platsgjutet etc.)
• Minimera spill (rester omvandlas till produkter som kan säljas)
• Återbruk
Presentatörerna visade med utgångspunkt från Boverkets referensnivå 375 kg CO2e/kvm BTA hur påverkan minskade med olika åtgärder. Av de åtgärder som har genomförts bidrog optimering av stommen till att minska värdet med 28 och klimatförbättrad färskbetong nivå 4 minskade värdet med 36.
Den kalkylerade klimatpåverkan 194 kg CO2e/kvm BTA räcker för att klara Klimatprotokollets gränsvärde för 2025, men inte 2026. Så arbetet måste fortsätta inför framtida nyproduktioner. Och för Takryttaren kan ytterligare förbättringar förhoppningsvis ske under byggtiden, genom att hitta fler smarta lösningar samt minimera spill och svinn.
Presentatörerna poängterade mjuka frågor som upphandling, projektstyrning och mentalitet som faktorer för att lyckas med klimatsmarta byggprojekt.
– Takryttaren har halverat klimatutsläppen utan att göra avkall på kvalitet eller ekonomi. Framgången baseras på samverkan och målstyrning. Takryttaren visar att vi kan lyckas, avslutade John Söderquist.
Han menade också att klimatfrågan framåt behöver beaktas tidigare i byggprocessen och genom hela processen från översiktsplaner till färdigställt projekt och vidare in i förvaltningsskedet.
Återbruk av betong
Fokuset på betong fortsatte när Helena Westerlind, arkitekt och forskare på KTH, gav en översikt över hur betong kan återbrukas, och här gällde det prefab.
– Att återbruka prefab är jämfört med platsgjutet en lågt hängande frukt, säger Helena Westerlind.
Allt mer betong används i världen, vilket förstås är problematiskt mot bakgrund av hög energiförbrukning och stor klimatpåverkan. Att reducera betongens miljöpåverkan är utmanande, men möjligt. Ett sätt är återbruk, vilket som koncept är långt ifrån nytt. Allmännyttan har varit mer eller mindre en föregångare inom området.
Ett exempel är flerbostadshus i Norra Bergsjön (byggår 1969) där betongelement demonterades 1984–86 för användning i fyra andra projekt, därav tre flerbostadshus och ett radhusområde. År 1998 användes bjälklag, väggar och volymelement från ett flerbostadshus i Hammarkullen till parhus i samma stadsdel.
Från senare år (2022) har vi bland annat Fabeges ”Hållbarhetshuset”, en temporär kontorsbyggnad i Solna, som använde cirka 1000 kvadratmeter HDF:er från en bilhall.
Helena Westerlind deltar med sin forskning i ReCreate, ett projekt där Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna ingår. I ReCreate studeras effekter av återbruk på miljö, ekonomi och social acceptans samt relationen till regelverk. Varje ingående medlemsland står för ett pilotprojekt, och ett av dessa genomfördes i Helsingborg där pelare och balkar från en industrihall återbrukades i en temporär paviljong.
Prefabelement är mer eller mindre svåra att demontera. Lättast kanske när hakfästen har använts för att koppla ihop elementen, då är det ”bara att haka loss”. Ibland går det att använda samma lyftöglor som när elementen var nya.
– Problemen att demontera har visat sig mindre än att integrera återbrukade element i nya byggnader. Ibland kan dessa vara av helt annan typ än donatorsbyggnaden. Element som har svårt att passa in någonstans kan användas i bottenplattor, berättar Helena Westerlind.
Standard för kvalitetssäkring av element för återbruk är under utveckling och det borde också tas fram manualer för demontering. En digitaliserad tjänst för att matcha donatorbyggnader med målbyggnader är också nödvändig för att möjliggöra uppskalning. Transporter av betongdelar ger liten klimatbelastning jämfört med vinsterna. Miljonprogramsområden är tacksamma med tanke på återbruk, eftersom de ger skalfördelar. Nästa steg är att återbruka även platsgjutet. Det genomfördes för första gången i Sverige i slutet av 1990-talet, och mer nyligen finns värdefulla erfarenheter från Schweiz att ta till vara på.
Bygg i lera och halm!
Johan Jönsson är utvecklingschef på Bruksspecialisten och ordförande för den tekniska kommitté på Svenska Institutet för Standarder (SIS) som arbetar med obränd lera, murverk och puts. Han berättade om fördelar och möjligheter med biobaserade material och med obränd lera.
Exempel på biobaserat är halm, hampa, vass, lin, trä och kork. Tänk på att kork har ungefär samma egenskaper som EPS-plast och kan ofta ersätta denna. Biobaserade material har fördelarna att de är förnybara, förbrukar lite energi, är cirkulära, isolerar termiskt och har låg densitet. Generellt fungerar de bra för små hus, men på grund av att de tekniska kraven är högre i storskalig produktion blir de svårare att använda där. Låg densitet ligger de biobaserade i fatet, liksom brandskydd, fuktegenskaper och konvektionstätning. Här kan den obrända leran komplettera de biobaserade genom att ge skydd för brand och fukt och samtidigt tillföra en tyngd som hjälper till med både vindlaster och akustik. Tillverkningen av lerprodukter har en låg energiåtgång och materialet möjliggör cirkularitet för både de biobaserade och mineraliska byggmaterialen.
Korsvirkeshus
Tänk på hur korsvirkeshus kan fungera trots att de har trä i fasaden under flera hundra år. Detta därför att leran i fackfyllnaden naturligt har en lägre fukthalt än de biobaserade materialen och bidrar därför till att torka ut och skydda dessa från fuktskador. Den obrända leran buffrar även fukt från luften i exempelvis ett badrum och jobbar för att hålla en relativ fuktighet i rummet på runt 50%. Det är hälsosamt för oss, och försämrar samtidigt grogrunden för virus, bakterier, svamp och kvalster.
Johan Jönsson berättade om användning av lerputsbruk, lermurbruk, lersten, lerstensmurverk och lerskivor. Intressanta case finns bland annat i form av exklusiva butiker, lägenheter, kontor och i museer. Tysk standard har tagits fram för alla nämnda material. Hos oss finns SIS/TS 28947:2025 för lerputsbruk. Inom kort publiceras standarden SIS/TS 28946 för lermurbruk. Lermurbruk har bland annat fördelen att i murverk uppförda med lerbruk är tegelstenarna lätta att demontera och återanvända samt lermurbruket går att återanvända. Tänk förresten på att tegel är bränd lera!
Bland referenserna nämnde Johan Jönsson Östra Salabacke i Uppsala. Där planeras att använda ett träskelett som stomme, ytterväggar av komprimerade halmelement samt lerskivor och lerputs på alla innerväggar. Klimatpåverkan är beräknad till 134 kg CO2e/kvm BTA, vilket är mycket lågt.
Datakvalitet framförallt
I flera sammanhang nämns betydelsen av datakvalitet, för att skapa användbar information och ta bra beslut. Inte minst är datakvalitet avgörande vid användning av AI. Det duger inte att mata en digital tvilling eller en AI-modell med flera års driftdata som inte går att lita på. Experter som kritiskt granskat data har funnit att så elementära uppgifter som antalet kvadratmetrar i en byggnad sällan är samstämmiga. Enligt kontrakt hyrs ett visst antal kvadratmetrar ut, men i verkligheten är arean en annan.
Under Fastighetsdagarna fick vi höra Edgar Luczak, partner Epicenter och processledare för tankesmedjan REDI.city, tala om datakvalitet som en förutsättning för AI och CSRD-rapportering. (CSRD = Corporate Sustainability Reporting Directive.) Men först hade han och Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Allmännyttan, en dialog om systemval och datakvalitet. Konferensbesökarna fick dessutom svara på frågor via Mentimeter. Det var betecknande att för påståendet ”Vi har implementerat principer för att säkerställa datakvalitet” svarade 16 procent Ja och 72 procent Nej, medan 12 procent inte förstod frågan. ”Har ni en tydlig ansvarig för datakvalitet?” var nästa fråga. Här svarade 43 procent Ja.
En absolut rekommendation är att använda en standard för datakvalitet, ISO 8000 eller annan standard. På sikt sparas kanske 90 procent av arbetet. För att få data till CSRD korrekt brukar krävas mycket handpåläggning. Om datakvaliteten är låg blir det inte så mycket av hållbarhetsredovisning. Tänk också på att CSRD kräver spårbarhet på data.
AI redan nu!
Alexandra Halfya är grundare av och COO för Combify, ett företag som samlar, strukturerar och tillgängliggör fastighetsrelaterade data som bygglov, detaljplaner, demografi och miljörisker, med hjälp av AI. Combify hjälper fastighetsägare och fastighetsutvecklare att fatta datadrivna beslut och hitta utvecklingsmöjligheter tidigare i processen.
Hon berättade att redan idag kan bostadsbolagen tillämpa AI på flera sätt, och inledde genom ett mycket brett perspektiv på data och AI. Användning av data och AI kan ge nyttor på tre nivåer. Att fastigheterna och deras ägare sitter på en massa data är självklart. Vi reflekterar kanske sedan inte över data på områdesnivå, all extern data runt fastigheten som exempelvis kollektivtrafik, miljörisker och planerade skolor. Dessutom finns en övergripande nivå – marknaden – med trender, konkurrenter och demografiska förändringar.
Alexandra Halfya illustrerade den gradvisa utvecklingen av AI-tillämpningar, i form av AI-trappan, där kvalitetssäkrade data finns på första steget. Därifrån kan tillämpningarna ta stegen upp till optimering, som AI-styrd värme eller felanmälningar. Betydligt mer avancerat blir det när prediktiv analys förutsäger vad som kommer att hända. Målet är att sedan kunna tillämpa preskriptivt, då AI både förutser vad som kommer att hända och ger dessutom rekommendationer på åtgärder.
För bostadsbolag som inte kommit igång ännu finns några tips för hur man börjar:
• Datakartläggning
• Sätt tydliga mål
• Börja med ett pilotprojekt (t.ex. AI-styrd värme)
• Jobba med rätt partners
• Säkerställ datakvalitet
– Att satsa på AI är ingen kostnad, utan en nödvändig investering, avslutade Alexandra Halfya.
Hur komma igång med AI?
Vi fick höra exempel på tillämpning av AI hos tre medlemsföretag. Först ut var Mohamed Messaoud, IT- och digitaliseringsansvarig hos Sollentunahem. Han började se över kostnader för IT och upptäckte att man hanterade ungefär 500 fakturor per år och att licenskostnaderna var höga. För att kunna analysera fakturorna strukturerat frågade han Chat GPT om hjälp att göra ett script. Målet var att automatisera jämförelsen mellan fakturor och avtal. Lösningen bestod av tre delar:
• OCR-teknik för att läsa pdf-fakturor
• AI-modeller för att strukturera och tolka informationen
• Matchningsalgoritm
Tack vare detta gick det att spåra avvikelser. Ett fel hittades där en tjänst som skulle kosta 1,60 kr per GB var felfakturerad med 16 kr per GB. Det var överdebitering på sammanlagt 4 miljoner kronor över tid. Utöver detta har Sollentunahem lyckats sänka sina IT-kostnader med 1 miljon kronor per år.
– Framöver kommer vi att bygga en struktur som håller oss uppdaterade på alla våra fasta kostnader. Inom ett år ska vi ha stenkoll på alla IT-leverantörer, och långsiktigt även i andra delar av verksamheten, säger Mohamed Messaoud.
Christoffer Greijer, IT- och digitaliseringsansvarig hos Enköpings Hyresbostäder, berättade om hur de analyserar och önskar analysera vakanser. Företaget arbetar mycket med grafik för att illustrera exempelvis i vilka stadsdelar och områden det finns vakanser, samt hur antalet lediga och spärrade lägenheter varierar över tid. Det är viktigt att beakta ”processen” när en lägenhet byter hyresgäst. Lägenheten ska besiktas, hyras ut och eventuellt renoveras. Målet är givetvis att minimera tiden lägenheten står tom. Christoffer Greijer berättade om utvärderingen av hela processen. Frågan är om det finns signaler i data som visar att en uppsägning är på gång. Där kanske AI kan hjälpa till.
Alicia Åhlfeldt, hållbarhetschef på Fastighets AB Förvaltaren, lyfte hur strukturerad och tillgänglig data kan göra hållbarhetsarbetet både träffsäkert och affärsnära. Genom att koppla samman öppna datakällor, som exempelvis SMHI, MSB och SGI med förvaltningskännedom och fastighetsdata, blir det möjligt att identifiera klimatrisker och sårbarheter i det befintliga beståndet.
I stället för att lägga tid på att samla in och kvalitetssäkra data, kan resurser riktas mot analys och åtgärder där de gör störst skillnad. Målet är att integrera hållbarhetsfrågor i den dagliga styrningen, inte som ett sidospår, utan som en naturlig del av det långsiktiga fastighetsägaransvaret.
Allmännyttans Bästa Renovering
Tävlingsjuryn under ledning av Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta, höll ihop presentationen av årets tre finalister. Först ut var den gamla Spritfabriken i Eslöv, som byggs om av Eslövs Bostads AB. Husen görs om till bostäder och kontor med fokus på återbruk. Tegel återanvänds i stor skala, både i fasader och som golv, vilket minskar klimatavtrycket med cirka 400 ton CO2e. Den kulturmärkta fabriken från 1904 bevaras delvis och får moderna tillägg och helt nytt inkrom. Totalt byggs 55 lägenheter, kontor och garage. Projektet präglas av tekniska utmaningar, nära dialog och underhandsprojektering. Det ses som ett mönsterprojekt för både hållbart byggande och stadsutveckling.
Nästa bidrag var Peder Holmsgatan i Ronneby med Ronnebyhus AB som byggherre. Det rör sig om de så kallade Flygarbostäderna – flerbostadshus från 1950-talet. Projektet, som omfattar 27 lägenheter, fokuserar på återbruk av ursprungliga material såsom köksskåp och fönster, samtidigt som ny teknik installeras, inklusive FTX-ventilation och solceller. Analyser visade att det blev bättre ekonomi att renovera än att riva och bygga nytt. Projektet blev det första i Sverige att certifieras med Svanen för renoveringar.
– Miljöcertifiering är bra för att ha koll på byggprocess och materialval, säger Ida Karlsson, företagets fastighetschef.
Intensionen var samtidigt att behålla mycket av 1950-talskänslan. Många hantverkare tog fasta på detta och engagerade sig för att renovera på rätt sätt.
Sara Hamon, fastighetsutvecklingschef hos Familjebostäder, och Jonas Lindal, ombyggnadschef på samma företag, presenterade renoveringen av Gråberget i Majorna, Göteborg. Generellt har Familjebostäder som mål att utveckla ny renoveringsrutin som blir det nya normala. Renoveringarna ska kännetecknas av energieffektivisering, minskad klimatpåverkan och antikvariskt återskapande. Till grund ligger bland annat företagets återbruksplan. De fem lamellhusen på Gråberget fick ny fasad med bättre isolering, och nya energieffektiva fönster. Hela 51 gamla fönster fick nya ägare, liksom 100 kvadratmeter fasadskivor. Ventilationen renoverades. Taket byttes från betongtegel till 3000 kvadratmeter återbrukat lertegel.
Energianvändningen minskade med 20 procent, från 106 till 84 kWh/kvm • år. Tack vare återbruk minskade byggavfallet med 100 ton och man undvek utsläpp av 32 ton CO2e. Presentatörerna betonade vikten av hyresgästdialog kring planerade och önskade åtgärder. Vidare fick Familjebostäder jobba en del med byggentreprenören, som inte hade någon större erfarenhet av återbruk. De entreprenörer som inte börjat, måste nog ta till sig tänket kring återbruk om de även i fortsättningen ska kunna göra affärer.
Som vinnare av Allmännyttans Bästa Renovering korades Spritfabriken och priset delades ut på första konferensdagens kväll. Juryn motiverade priset till Spritfabriken och fällde dessutom omdöme om alla tre bidragen.
– Gemensamt för alla finalister är återbruk, varsamhet med befintlig bebyggelse, nytänkande lösningar, stort engagemang, modiga projektledare och hög replikerbarhet, sammanfattade juryn.
TEKNIK FÖR ENERGI, ÅNGA OCH VÄTSKOR
Euromekanik levererar tankstationer för vätgas, bland annat denna i Oskarshamn. Stationen ägs av PS Energi.
EUROMEKANIK – STOR SYSTEMFÖRMÅGA ATT LEVERERA TEKNIKLÖSNINGAR FÖR ENERGIGASER, ÅNGA OCH PROCESSVÄTSKOR
(Publicerat i Nordiska Projekt)
Euromekanik erbjuder lösningar för energibranschen samt för process- och verkstadsindustrin. Företaget arbetar med en bred uppsättning av säkra och pålitliga komponentleverantörer. Erfarenheten från projektering av anläggningar är omfattande. Euromekanik har länge svarat för komponenter och system för gasbranschen. Med åren har företaget fått större uppdrag i att ansvara för helhetsleveranser när det handlar om bland annat energigaser.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Kunderna finns inom en lång rad branscher som energi, gasdistribution, processindustri med raffinaderier, papper & massa, livsmedel, gruv & stål, reningsverk samt terminaler och hamnar. Uppdragen gäller förstudier, projektering, montage, leverans och service, inom områdena gassystem, ångsystem, energioptimering, person- och processäkerhet samt teknisk support.
– Vi är duktiga på att kalkylera och i modeller simulera energibalanser oavsett bränsle eller transporterat media. En särskild styrka är kompetensen inom industriella energisystem, berättar Peter Rydebrink, vd för Euromekanik.
Energigaser
Som energibärare och bränsle handlar det ofta om biogas, propan eller metanol. Under många år har tillämpningar med vätgas diskuterats i energi- och transportbranscherna. I realiteten har det gått trögt, men nu är flera fullstora projekt slutförda eller i byggskede.
– Det är särskilt stimulerande att bidra i projekt som är framtidsinriktade, med hög miljöprofil och minskad klimatpåverkan tack vare grön vätgas, säger Peter Rydebrink.
För närvarande pågår sju projekt där Euromekanik levererar tankstationer för vätgas. Två av dem ägs av PS Energi och de uppförs i Ljungby och Oskarshamn, och i Uppsala bygger Euromekanik en vätgastankstation för Uppsala Vatten. Bakom de övriga står OKQ8 som låter bygga en station i Umeå, en i Storuman och två i Göteborg.
Produktionsprojekt
Euromekanik är engagerade i tre pågående projekt för att producera vätgas. Till Åbro Bryggeri i Vimmerby görs en helhetsleverans som inkluderar främst elektrolysör, komprimeringsutrustning och mobila lagertankar. Anläggningen som är dimensionerad för 450 kg vätgas/dygn ska stå klar under 2025. Bryggeriets plan är att samtliga distributionsbilar ska drivas med vätgas.
Fortum i Finland låter uppföra en anläggning där två olika tekniker för elektrolysörer ska provas och jämföras: alkalisk teknik respektive PEM. Syftet är att utröna framgångsfaktorer för storskalig vätgasproduktion. Anläggningen ska producera 800–900 kg vätgas/dygn. Färdigställande kring årsskiftet 2025/26.
Euromekanik är också leverantör till Skellefteå Kraft. Deras anläggning får en kapacitet på 900 kg vätgas/dygn, och bränslet ska användas i bilar samt testas i flygplan. Anläggningen byggs på företagets område i Hedensbyn, och restvärme från vätgastillverkningen kommer att via värmepump skickas ut på fjärrvärmenätet.
Flera ben att stå på
– Euromekanik har vuxit starkt särskilt de senaste tre åren. Våra leveranser får allt större omfattning. Det gäller inte bara vätgasanläggningar. Men det är viktigt att stå på mer än ett ben, och vi hjälper till med effektiva lösningar även när det handlar om andra energigaser eller andra media, eller inom de områden vi traditionellt arbetat med under drygt 50 år, avslutar Peter Rydebrink.
Tre faktorer bidrar till framgången; att Euromekanik använder beprövade underleverantörer av komponenter, är noga med säkerheten och har systemförmåga för att med hjälp av kalkyler och simuleringar erbjuda optimala helhetslösningar.
Euromekanik är också tillsammans med andra företag och forskningspartners som RISE aktiva i säkerhetsarbete och att ta fram standarder för vätgasapplikationer.
GÖTEBORG ENERGI GÖR SIN STÖRSTA KLIMATINVESTERING
Kraftvärmeverket har också en roll i elförsörjningen i regionen, bland annat på så sätt att Svenska Kraftnät har kontrakt med Göteborg Energi som erbjuder reservkraft till nätet i denna del av landet. Foto: Kjell-Arne Larsson
GÖTEBORG ENERGI GÖR SIN STÖRSTA KLIMATINVESTERING HITTILLS
(Publicerat i Nordiska Projekt)
Vid Rya Kraftvärmeverk uppförs en ny panna som ska använda biobränsle. Pannan ska bidra till att trygga behovet av förnybar och återvunnen fjärrvärme, samtidigt som nyttjandet kan öka av befintlig turbinanläggning. Planen är att koppla in den nya pannan till fjärrvärmenätet i december 2025.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Motiven till investeringen är flera. Nuvarande anläggningspark är gammal och behöver förnyas. Rya Kraftvärmeverk ska bestå och utvecklas, medan planen för Rosenlundsverket mitt i staden är att det ska avvecklas, åtminstone på sikt. De fossila bränslen som återstår i företagets produktion måste fasas ut. I Göteborg Energis strategiska mål finns nämligen formuleringen ”Förutsättningarna för förnybar och återvunnen fjärrvärme 2025 är säkerställt”. Företaget är givetvis också mån om att upprätthålla leveranssäkerheten, ge göteborgarna prisvärd energi och att klara ekonomin.
– I botten har vi en basproduktion med bland annat värme från Renovas avfallseldade anläggning och spillvärme från raffinaderierna. Dessutom stort bidrag från värmepumpar som utvinner värme från Rya avloppsreningsverk. Sedan finns en biobränsleeldad panna som ursprungligen eldades med kol, berättar Daniel Eklund, affärsområdeschef värme och kyla, vid Göteborg Energi.
För att klara företagets strategiska mål måste fossileldade pannor för spetslast och reservpannor fasas ut och planen på sikt är att avveckla dessa, men detta beror en del på omvärldsläget.
– Mot den bakgrunden beslutades att investera i en ny modern panna för biobränsle, fortsätter Daniel Eklund. Som baslastpanna kommer den att användas ungefär från september till april, lite beroende på vädret förstås. Vi är angelägna att ha ett flexibelt energisystem och har därför beställt en panna som klarar ett brett spektrum av biobränsle, men i första hand ska vi använda skogsavfall och returträ. Andra biobränslen kan bli aktuella i framtiden.
Pannans storlek (140 + 42 MW värme) valdes efter att ha gjort scenarieanalyser i förstudier. Konstruktionen baseras på BFB-konceptet och leverantören Valmet har tidigare svarat för flera liknande pannor.
– Viktiga aspekter är också leveranssäkerhet i vår värmeverksamhet och att hela vårt energisystem byggs med redundans. Dessutom ska vi fortsatt erbjuda våra kunder prisvärd fjärrvärme, avslutar Daniel Eklund.
Kraftvärmeverket har också en roll i elförsörjningen i regionen, bland annat på så sätt att Svenska Kraftnät har kontrakt med Göteborg Energi som erbjuder reservkraft till nätet i denna del av landet.
Lägg därtill att behovet av el ökar generellt i samhället, detta beroende på elektrifiering och elintensiva industrisatsningar. Behovet blir särskilt uttalat i regioner som Västsverige, med omfattande industri, men liten produktion av el. Därför blir det välkommet att den befintliga turbinen vid Rya Kraftvärmeverk kommer att nyttjas mera framöver. Turbinen är vid god vigör och några modifieringar behövs inte.
Panna 4 – Biokraftvärme Rya
Mot denna breda bakgrund fattades beslut att investera i en ny panna vid Rya kraftvärmeverk. I projektets målformulering sägs ”Uppföra en ny bioångpanna som kopplas samman med befintligt kraftvärmeverk i Rya”. Projektet har benämnts med olika beteckningar, bland annat Panna 4.
Idén att bygga ny panna har funnits åtminstone sedan 2010. När väl beslut togs och spaden sattes i marken har det gått fort. I oktober 2023 skrevs kontrakt med Valmet som leverantör av panna med kringutrustning. Arbeten med mark, betong och VA utfördes under 2024, och i november var bottenplattan till pannhuset klar. Nu pågår bygget av detta med all sin utrustning. Driftsättning är planerad till hösten och i december 2025 ska fjärrvärme kunna levereras till nätet. För närvarande håller projektet god framdrift med stora möjligheter att bli klart i tid.
Bränslehantering
I första hand kommer som nämnts biobränsle från skogen och returträ att användas som bränsle. Valmet konstruerar dock pannan för ett brett spektrum av biobränslen.
Raumaster levererar den yttre bränslehanteringen, med bland annat rivare, kross, såll, bandmagneter och dammutsug. Bränsle lastas i tippficka och transporteras med kedjetransportör, bandtransportör och skruvar. Transporten sker delvis under jord. Det kommer att finnas två silor på vardera 10 000 kubikmeter för mellanlagring av bränsle. För den inre bränslehanteringen i pannhuset svarar pannleverantören Valmet.
Bubblande fluidbäddspanna från Valmet
Valmet svarar för pannan med kringutrustning, inklusive inre bränslehantering och bland annat integreringen i sajtens befintliga styrsystem som är av ABB:s fabrikat.
Pannan är av typen BFB – Bubbling Fluidized Bed – där bränslet i bädden blandas upp med sand, för att ge effektiv och homogen förbränning. Pannan är konstruerad för en bred bränslemix, i första hand kommer biobränsle från skogen och returträ att användas.
Valmet har tidigare levererat många pannor med BFB-koncept. Pannans ångdata är 100 bar och 510° Celsius. Ångflödet är cirka 50 kg/sek. Pannan ger 140 MW värme. Därtill kommer 42 MW i en rökgaskondensor. Kondensat från denna renas i en särskild anläggning, med bland annat RO-steg och ultrafilter. Ånga till befintlig turbin beräknas ge 37 MW el.
Valmet svarar även för rökgasreningen, bestående av doseringsutrustning och textila slangfilter. Kväveoxider renas med SCR – Selective Catalytic Reduction.
– Anläggningen kommer att ha en hög verkningsgrad med möjlighet till flexibel drift inom ett stort lastområde. Även rökgasreningen är av vårt eget fabrikat. Vi svarar för hela pannanläggningen, från fundamentet och uppåt, hela pannhuset samt all kringutrustning till pannan. Samarbetet med Göteborg Energi är mycket bra och detta projekt är en fortsättning på en rad tidigare leveranser, berättar Juri Rouhiainen, projektledare, Valmet.
Valmet svarar för det nödvändiga gränssnittet till övrig utrustning, vilket innebär rördragningar, anslutningspunkter och allt som hör till. Det finns flera utmaningar med projektet. Bland annat att bygga en panna som ska användas tillsammans med andra anläggningar på sajten. Här tänker vi främst på den befintliga turbinen.
– Den nya anläggningens arkitektoniska utformning medför visst nytänkande och det är trångt på Göteborg Energis tomt vilket också innebär vissa utmaningar samt kräver noggrann planering av oss, säger Juri Rouhiainen.
Drift- och underhållstjänster inklusive Valmets industriella internetlösningar kommer att maximera tillförlitligheten och optimera prestanda, och därigenom säkerställa säker och mer hållbar produktion under hela anläggningens livscykel.
FAKTA
Biokraftvärmeverk P4, nybyggnad av ångpanna
Byggtid: hösten 2023 – hösten 2025
Byggherre: Göteborg Energi AB
Entreprenör, mark och betong: Veidekke
Arkitekt: Gottlieb Paludan Architects och AFRY
Leverantör, panna: Valmet
Leverantör, bränslehantering: Raumaster
Leverantör, elkraft: Granitor
MILJÖVILLKOR
Föreslagna villkor, ett utdrag.
Begränsningsvärden för utsläpp beräknas med följande processgränsvärden:
CO 150 mg/kbm, TOC 20 mg/kbm, HCl 20 mg/kbm, HF 2 mg/kbm.
MER FÖRNYBART DRIVMEDEL HOS PREEMRAFF I LYSEKIL
Preem utvecklar det förnybara. Foto: Kjell-Arne Larsson
(Publicerat i Nordiska Projekt)
Preem kommer att öka sin produktion av förnybara drivmedel. En del av raffinaderiet i Lysekil – nämligen Synsat-anläggningen – har byggts om för att kunna ta emot och processa större volymer förnybar råvara än tidigare. Projektet passar väl in i företagets strategi att bidra till att minska klimatpåverkan i användarledet och att 2035 vara klimatneutrala i hela sin värdekedja, det vill säga både i sin verksamhet och i sina produkter.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Sedan flera år tillverkar Preem drivmedel (diesel miljöklass 1) med inblandning av förnybar råvara, bland annat från tallolja och rapsolja. Merparten av denna produktion har skett vid raffinaderiet i Göteborg, medan en mindre inblandning har gjorts vid olika anläggningar vid raffinaderiet i Lysekil, där en av dessa var dess Synsat-anläggning.
– Ambitionen med den om- och tillbyggnad vi har genomfört och som går under namnet Synsat Revamp, är att kraftigt öka andelen förnybart i dieseln som produceras i denna anläggning, från några få procent idag och upp till 40 procent, vid full genomströmning, berättar Rickard Lycke, projektledare hos Preem. Projektet utgör en del av de åtgärder som krävs för att nå vårt långsiktiga mål att bli klimatneutrala till 2035.
Volymen förnybart i raffinaderiet i Lysekil ska tack vare Synsat Revamp ökas med mellan 650 000 och 950 000 kubikmeter per år. För att klara detta behövs förstärkning i befintlig processutrustning och vissa processteg med helt ny utrustning. Många förnybara råvaror är mer korrosiva än fossil olja, vilket innebär att materialval och dimensioneringar måste ta höjd för detta.
Förbehandlad råvara
Som råvara kan som nämnts rapsolja användas, men det är möjligt även med andra råvaror som tallolja från skogsindustrin, återvunnen frityrolja eller animaliskt fett. Råvaran är färdig förbehandlad och kommer med båt till Lysekil. Viss ombyggnad och förstärkning har gjorts för att möjliggöra mottagandet. Den förnybara råvaran mellanlagras i tankar innan den pumpas till Synsat-anläggningen och blandas med fossil råvara.
Nästa steg utgörs av en nybyggd reaktor där syre tas bort och där stora molekyler delas upp till ämnen som är lämpliga för dieselproduktion. Den förnybara råvaran är rik på syre och här används stora mängder vätgas som reagerar med syret och blir till vatten.
Rening från svavel, kväve och aromater
Flödet av förnybar råvara mixad med fossil råvara går till en befintlig reaktor som renar den fossila delen från svavel och kväve. Liksom i förra reaktorn sker det vid ett tryck av cirka 50 bar och en temperatur på 300–400 °C. För rening och återvinning av svavel används bland annat en nybyggd survattenstripper där vatten renas från svavelväte. Svavlet som återvinns från den fossila matningen säljs därefter som en egen produkt.
Den fossila delen måste dessutom renas från aromater, som utgörs av ringformiga kolväten med dubbelbindningar. Aromaterna tas bort för att minimera partikelutsläpp vid förbränning av den färdiga dieseln. Aromater finns inte i den förnybara delen.
I processen följer därefter en ny reaktor i vilken kolvätemolekylerna isomeriseras, så att raka kolvätekedjor omvandlas till förgrenade. Detta görs för att förbättra köldegenskaperna hos det färdiga drivmedlet. Det här sker i en helt ny anläggningsdel som kallas dewaxing och som nu ses ingå som en del av Synsat-anläggningen.
Därefter följer två befintliga fraktioneringstorn. De tar bort gasformiga respektive lätta flytande kolväten. Både typerna används därefter antingen som råvara eller bränsle i andra delar av raffinaderiet.
Mera vätgas
Jämfört med den fossila råoljan kräver förnybar råvara mer vätgas för att kunna omvandlas till diesel. Därför har man byggt en ny PSA-anläggning (Pressure Swing Adsorbtion) som återvinner, renar och koncentrerar vätgas som kommer från Synsat-anläggningen själv samt från restströmmar i andra anläggningar på raffinaderiet. Detta räcker inte helt och därför byggs befintliga HPU (Hydrogen Production Unit) ut för 20 procent ökad kapacitet. I HPU har framförallt LNG (naturgas) använts som råvara.
Mycket installationsarbete
För det aktuella projektet Synsat Revamp krävdes miljötillstånd. Detta erhölls i mitten av 2022, vilket var drygt ett år efter det att investeringsbeslut togs. De huvudsakliga installationsarbetena inleddes hösten 2022 och pågick under hela det följande året. I slutet av juni 2024 kunde anläggningen överlämnas till driften efter ett 3 månader långt avslutande stopp.
– Förutom ett planerat stopp pågick den ordinarie produktionen parallellt med om- och nybyggnadsarbetena på plats, och som mest var 1500 personer sysselsatta i projektet, vilket gjorde genomförandet mycket utmanande, berättar Rickard Lycke.
Under hösten 2024 utfördes uppstartsförberedelser, testning och en gradvis idrifttagning av den ombyggda anläggningen. Anläggningen är sedan årsskiftet möjlig att köra med full genomströmning men den förnybara andelen begränsas till cirka 20 procent utifrån en krånglande elektrisk processvärmare. Efter pågående åtgärder ses en gradvis ökning av produktionsnivån upp till maximala 40 procent förnybar matning.
Ökad produktion i Synsat och minskad produktion i raffinaderiet
Inledningsvis för omställningen av produktionen hos Preemraff Lysekil ska Synsat Revamp ge en ökning av den förnybara dieselproduktionen med 650 000–950 000 kubikmeter per år. Det är 2–3 gånger högre än dagens produktionskapacitet hos Preemraff Göteborg. I Synsat kan upp till 40 procent av maximala årsproduktionen på 2,4 miljoner kubikmeter utgöras av förnybart innehåll.
Synsat Revamp innebär att Preemraff Lysekil blir Skandinaviens största producent av förnybara drivmedel. Att volymen och andelen förnybart ökar bidrar till att Sverige kan nå uppsatta klimatmål. Projektet bedöms minska utsläppen i hela värdekedjan med 1,2–1,7 miljoner ton koldioxid per år, varav den största minskningen kommer att ske inom vägtrafiken.
Genom att ställa om raffinaderierna till ökad förnybar produktion ska Preems lönsamhet förbättras, samtidigt som företaget bidrar till minskade klimatutsläpp. Preems målsättning är att fasa ut fossila råvaror och ersätta med förnybara. Detta ska ske successivt.
Sett till produktionsprocesserna vid raffinaderierna och produkterna företaget säljer är Preems mål att vara klimatneutrala. Noterbart är att den totala produktionen hos Preem ska minskas kraftigt, till mindre än en tredjedel av dagens nivå, ungefär från 18 miljoner till 5 miljoner kubikmeter per år. Detta baseras på antagandet att den lätta biltrafiken till stor del övergår till el, medan diesel fortsatt behövs för den tunga trafiken. Samtidigt ser företaget möjligheter att producera förnybart flygbränsle, bränsle för marin trafik och biobaserade produkter till kemisk industri. Funderingar finns också på att tillverka vätgas genom att använda förnybar el och hydrolysera vatten, samt att fånga in koldioxid som med vätgas kan omvandlas till bränslen eller insatsvaror.
Senast 2035 ska Preem ha klimatneutral verksamhet i hela värdekedjan.
ENERGIEFFEKTIVA VIRKESTORKAR HOS STORA ENSO
Leveransen av torkar omfattade tre vagnsmatade kammartorkar, två FB-kanaltorkar och en TC-kanaltork.
MODERNISERING AV VIRKESTORKAR OCH VÄRMEANLÄGGNING I ALA SÅGVERK
(Publicerat i Nordiska Projekt)
Vid Ala sågverk som tillhör Stora Enso har ganska omfattande reinvesteringsprojekt färdigställts. Nya virkestorkar har byggts och värmeanläggningen har modifierats. Reinvesteringarna har samtidigt inneburit moderniseringar med bland annat effektivare energianvändning och bättre arbetsmiljö.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Bakgrunden till projekten är den brand som efter sommarstoppet 2023 drabbade den äldsta torkanläggningen. Denna är ursprungligen från 1970-talet och har sedan byggts om flera gånger. Brandkåren lyckades begränsa branden till denna anläggning. Men konsekvensen blev ändå att sågverket förlorade hälften av sin torkkapacitet.
– En tursam omständighet var dock att vi redan kommit långt i en förstudie för hur den gamla anläggningen skulle ersättas. Därmed fanns en tydlig bild för vad som behövde göras, berättar sågverkschefen Jenny Andersson.
Stora Enso tog investeringsbeslut och entreprenörer och leverantörer handlades upp. Som maskinleverantör valdes Valutec som svarade för tre vagnsmatade kammartorkar, två FB-kanaltorkar och en TC-kanaltork. Dessa uppfördes på en ny plats inom industriområdet. De befintliga virkestorkarna som inte drabbades av branden är fortsatt i drift. Nya torkarna ersätter den kapacitet som föll bort. Den totala kapaciteten idag är därför på samma nivå som tidigare.
Smidigare logistik
– En av fördelarna nu är att logistiken har förbättrats genom att virkesflödena är smidigare och transportsträckorna kortare, fortsätter Jenny Andersson. Tack vare modern vagnsmatning går det fortare att mata in satserna. Med färre manuella moment och färre personer som rör sig invid torkarna är också arbetsmiljön säkrare och bättre.
I Valutecs leverans ingår även styrsystem för nya torkarna. Eftersom sågverket redan tidigare har använt detta styrsystem har operatörerna en mycket bra grund.
– Moderna torkar har utvecklats och är mer energieffektiva. Vi får också högre kvalitet på produkterna. Torkarna togs i drift kring årsskiftet. Nu i full drift fortsätter arbetet med att trimma in dem och vässa energieffektivitet och kvalitet ytterligare, säger Jenny Andersson.
När- och fjärrvärmesystem
Värmen till torkarna produceras i sågverkets egna anläggningar. Det finns en hetvattenpanna och en ångpanna. I den tidigare uppsättningen av torkar – före branden – försågs den äldsta anläggningen med ånga och de övriga med hetvatten. Med den till hälften nya torkparken behövs enbart hetvatten. Därför har värmesystemet kompletterats med värmeväxlare som växlar över ångans energi till hetvatten. Åtgärderna har också omfattat om- och nydragningar av rörledningar och avveckling av andra.
Pannorna eldas med eget bränsle i form av bark och grot. Producerad värme används också för att värma lokalerna (närvärme) och dessutom distribueras det i nätet i Ljusne tätort (fjärrvärme).
– Även ombyggnaden av vårt värmesystem är klart och vi har fullt tryck i nätet. Vi fortsätter emellertid att trimma, och det gäller inte minst våra nya torkar, där vi får fortsatt support från Valutec, vilket är mycket positivt, avslutar sågverkschefen Jenny Andersson.
Leveransen av virkestorkarna – i linje med Stora Ensos hållbarhetsinriktning
Maskinleverantör av de sex nya torkarna är Valutec AB som fanns med tidigt i projektet. Detta är ganska ovanligt till sin karaktär, eftersom det påminner om ett green field-projekt, men vid en befintlig industri. Projekttiden var endast ett år, vilket de upphandlade aktörerna klarade.
Valutecs leverans omfattar all byggnad och all utrustning ovan bottenplattor/fundament. Dessutom styrsystem till torkarna. Företaget hade projektledare på plats och svarade för montageteam. Valutec fanns också med under uppstart och intrimning, fortsätter ge support och har servicekontrakt för torkarna. Valutec svarar också för utbildning av personalen, en verksamhet som fortsätter.
De sex torkarna
Valutec har levererat tre kammartorkar, två FB-kanaltorkar och en TC-kanaltork.
Kammartorkarna är försedda med vagnsmatning vilket ger stora logistikfördelar. Satserna finns iordninggjorda innan de automatiskt matas in i torken, vilket ger låg energiförbrukning, högt flöde och hög produktivitet. Ingen truck behöver vara tillgänglig. Den här torktypen ger hög flexibilitet, precisionstorkning till exakt fuktkvot och minimerar risken för sprickor.
I de två FB-kanaltorkarna sker torkningen i två zoner. Ett automatiskt matningssystem transporterar virket från intaget, vidare och slutligen genom uttagsänden. I den första zonen fuktas luften upp snabbare, yttorkningen minskar och därmed risken för sprickor. Den andra zonen fungerar som en utjämningszon som minskar fuktspridningen. I den första zonen blåser luften mot matningsriktningen och i den andra zonen med matningsriktningen. Torktypen kallas FB som i feed back.
TC-kanaltorken kombinerar kanaltorkens kapacitetsfördelar med kammartorkens flexibilitet. TC står för tvärcirkulation, där luft cirkulerar tvärs kanalens längdriktning. Klimatet regleras separat i de olika zonerna, som i detta fall är tio. Ett automatiskt system transporterar virkespaketen genom torken. Med en TC-tork ges flexibilitet att blanda virkesdimensionerna. Eftersom det finns buffertplatser framför/efter kanaltorkarna och de matas automatiskt kan de även operera ”obemannat” exempelvis över helger.
– Med den nya torkparken har sågverket både fått hög torkkapacitet och flexibilitet avseende virkessortimentet, förklarar John Karbin, vd och automationschef för Valutec.
Eget styrsystem
I leveransen ingår också företagets egna styrsystem Valmatics 4.0 som har simulatorn Valusim integrerad. För att beräkna optimala torkprocesser kombineras simulatorteknik och adaptiv styrning. Valmatics går att koppla till kundens affärssystem där kvalitetskraven kan ställas, därefter beräknar simulatorn den optimala torkprocessen, operatören väljer denna och övervakar sedan bara processen. Systemet klarar alla typer av torkar och TC-torkar med upp till 14 zoner.
– Vårt styrsystemkoncept ger möjlighet att egenskapsstyra torkprocessen utifrån de faktorer som är viktiga för varje enskild produkt, fortsätter John Karbin. Styrningen gör det möjligt att optimera kapacitet, kvalitet och energiförbrukning samtidigt.
Operatörerna behöver således inte prova sig fram, de får nu rätt kvalitet från första satsen.
– Det gamla sättet att köra torkprocesser i sågverksbranschen byggde på att operatörerna hade provat sig fram och använde en erfarenhetsbank med olika torkprocesser, berättar John Karbin.
De torkar som Valutec levererar är dessutom energieffektiva. Man har valt IE 5 motorer med hög verkningsgrad, vilket sparar upp till 25 procent el. Frånluften i torkarna värmeväxlas och används till förvärmning av tilluft. Därmed minskar värmebehovet med i storleksordningen 15 procent.
– Till hållbarhetsaspekterna hör också att torkarna byggs i rostfritt stål. I företaget gjorde vi tidigt valet att bygga endast i rostfritt, i stället för aluminium, fortsätter John Karbin.
En aluminiumtork har en begränsad livslängd. Rostfritt är långt mycket bättre; välkommet med tanke på det nordliga klimatet i Ala och närheten till havet.
– Stora Enso har en tydlig inriktning på hållbarhet och höga krav på säkerhet. De är en proffsig kund. Att de valde oss är vi stolta över, avslutar John Karbin.