Kalamus producerar texter och illustrationer inom områdena biologi och naturvård, energi och miljö, industri och infrastruktur, samt bygg och fastighet.

Kalamus har kreditvärdighet AA – det högsta betyg en enskild firma kan få. Medlem av Svenska Journalistförbundet.

Ny fågelbok på gång


KJELL-ARNE LARSSON och TERO NIEMI arbetar på en ny bok. Så här kommer den att se ut.

 

Det finns ingen modern bok på svenska som innehåller lika mycket om fåglarnas biologi, ekologi och beteende. Boken tar upp alla vanliga svenska fåglar bland både tättingar och övriga. Dessutom behandlas arter som inte har särskilt stora bestånd, men som ändå är väl bekanta och populära, däribland sångsvan, storlom, havsörn, näktergal, korp och stjärtmes. Totalt beskrivs 120 arter. Idag är kunskapsläget mycket gott när det gäller artkännedom och fältbestämning, men det saknas litteratur som på ett populärt sätt beskriver häckningsbiologi, fåglarnas förhållande till och beroende av miljön, samt inte minst deras beteende.

 

Boken beräknas komma ut under 2018. Redan nu går det att förhandsbeställa den till rabatterat pris 180:- och förskottsbetala. Det går också att beställa nu och betala vid leverans. Vi finansierar delvis tryckningen genom crowdfunding, där både små och stora bidrag är välkomna.  Betala till Swish 0722-00 95 14 eller bankgiro 822-6953. Glöm inte skicka mail till info@kal.nu och berätta att du är avsändare/beställare. Alla givare som bidrar med minst 300 kr får ett foto signerat av upphovsmännen.

 

Bok Fåglar i vår närhet

Boken är skriven av den ständigt underhållande biologen Kjell-Arne Larsson från Uppsala och illustrerad av den namnkunnige fotografen Tero Niemi från Eskilstuna. ”30 arter i vår närhet” handlar om fåglar som alla känner igen, men kanske vill veta mera om. Boken behandlar fåglarnas levnadssätt, deras ekologi och beteenden. Det handlar också en del om de olika arternas förhållande till människan och hennes miljö.

Boken kostar 90:-. Rabatt till skolor och studiecirklar 20 st 1700:-  50 st 4000:- beställs hos kal@kal.nu

Ny artikel

Bild

Järvens födoval kan bero på närvaro av lo och varg

TEXT: KJELL-ARNE LARSSON

FOTO: TERO NIEMI

Järven har ett brett födoval. Den är asätare och utnyttjar kadaver från lo, varg och björn, men fäller även egna djur, till och med renar och älgar, då mindre och försvagade djur. När det är gott om smågnagare kan de utgöra en betydande del av födan. Järven tar också fåglar såsom skogshöns samt harar. Under vår och sommar ingår även ägg och bär i födan.

I ett kandidatarbete i veterinärmedicin på SLU har Antonia Skog Candemo gjort en litteraturstudie av järvens födosöksbeteende och hur detta förhåller sig till närvaro av lo och varg. Ett trettiotal vetenskapliga uppsatser ligger till grund för kandidatarbetet.

En undersökning i Norge visade att järven åt ren, älg, skogshare, får, fåglar, smågnagare, rådjur, ägg och bär. Järven är inte särskilt skicklig jägare, jämfört med lo och varg, men predationen på unga bytesdjur kan ändå vara betydande. En undersökning visade dock att inslaget av ren i födan var mer beroende av dödligheten bland renarna än av renbeståndets storlek, vilket tyder på att järven i första hand är en asätare.

Varg och lo kan vara konkurrenter till järv, men de större rovdjuren gynnar samtidigt järven genom att lämna efter sig kadaver. Detta kan göra det lätt att tro att järven följer andra rovdjursspår för att hitta kadaver. En undersökning tydde på att detta inte förekom, med undantag av att järven följde spår av rödräv.

De svenska järvarna finns framförallt längs fjällkedjan mot Norge och har klart nordlig tyngdpunkt i utbredningen. Det kan bero på hur föryngringen går till och var järven väljer att förlägga lyorna. Dessa placeras bland annat i svårtillgängliga stenskravel som är värmeisolerade tack vare djup snö. Ungarna föds i februari-mars. Behovet av isolerande snö kan göra det omöjligt att föryngra sig längre söderut. Den pågående klimatförändringen torde dessutom innebära krympande möjligheter för järven att yngla längre söderut. Järven kan dock vandra långt och under senare år har allt fler påträffats även i skogslandet.

Järven kan ta bytesdjur från andra rovdjur. En undersökning visade att när antalet järvar ökade i ett område, så fällde lodjuren fler renar. En forskare konstaterade dock att endast 20 procent av alla renkadaver besöktes av järv innan lodjuret självmant lämnade bytet, vilket skulle betyda att järvens påverkan på lodjuret ändå är begränsad.

Närvaro av varg påverkar järvens val av föda. Där vargen slår älgar, kan kadaver efter dessa bli en huvudföda för järven. Återetablering av järven i skogslandskapet kan ha ett samband med vargens återetablering i Sverige.

En form av slutsats av kandidatarbetet är att omständigheten att järven baserar sin föda på stora hovdjur trots att den själv har svårt att fälla sådana byten, tyder på att järven gynnas av samexistens med skickliga jägare såsom varg och lo. En återstående fråga är dock varför huvudfödan för järvar i hela världen utgörs av djur de själva har svårt att jaga. Järven som allätare borde klara sig på enbart mindre och egenfällda bytesdjur, i synnerhet som dessa har tillräckligt näringsvärde. Kanske väljer järven den födostrategi som är minst energikrävande.

Referens: Viktiga faktorer för bevarandet av järv, av Antonia Skog Candemo, SLU kandidatarbete 2015:77