Kalamus producerar texter och illustrationer inom områdena biologi och naturvård, energi och miljö, industri och infrastruktur, samt bygg och fastighet.

Kalamus har kreditvärdighet AA – det högsta betyg en enskild firma kan få. Medlem av Svenska Journalistförbundet.

Ny fågelbok utkommer snart


KJELL-ARNE LARSSON och TERO NIEMI ger ut en ny bok. Så här kommer den att se ut.

Det finns ingen modern bok på svenska som innehåller lika mycket om fåglarnas biologi, ekologi och beteende. Boken tar upp alla vanliga svenska fåglar. Dessutom behandlas arter som inte har särskilt stora bestånd, men som ändå är väl bekanta och populära, däribland sångsvan, storlom, havsörn, näktergal, korp och stjärtmes. Totalt beskrivs 122 arter. Idag är kunskapsläget mycket gott när det gäller artkännedom och fältbestämning, men det saknas böcker som på ett populärt sätt beskriver häckningsbiologi och fåglarnas beroende av sin miljö, samt inte minst deras beteende.

Boken kommer ut i september 2018. Vi finansierar produktionen delvis genom crowdfunding, där både små och stora bidrag är välkomna.  Betala till Swish 0722-00 95 14 eller bankgiro 822-6953. Glöm inte skicka mail till info@kal.nu och berätta att du är avsändare. Alla givare som bidrar med minst 300 kr får ett foto signerat av upphovsmännen.

Boken kostar 320 kr plus frakt och beställs på info@kal.nu. Boken omfattar 400 sidor och är i A4-format.

”Fåglar inpå livet” tar upp alla tättingar som häckar med 100 000 par eller mer i Sverige samt alla icke-tättingar som har 20 000 par eller mer. Dessutom knöl- och sångsvan, kanadagås, storlom, gråhäger, havs- och kungsörn, tornfalk, jaktfalk, fiskgjuse, strandskata, storspov, kattuggla, gröngöling, sidensvans, näktergal, stjärtmes, korp och steglits, totalt 122 arter.

 

 

 

Bok Fåglar i vår närhet

Boken är skriven av den ständigt underhållande biologen Kjell-Arne Larsson från Uppsala och illustrerad av den namnkunnige fotografen Tero Niemi från Eskilstuna. ”30 arter i vår närhet” handlar om fåglar som alla känner igen, men kanske vill veta mera om. Boken behandlar fåglarnas levnadssätt, deras ekologi och beteenden. Det handlar också en del om de olika arternas förhållande till människan och hennes miljö.

Boken kostar 90:-. Rabatt till skolor och studiecirklar 20 st 1700:-  50 st 4000:- beställs hos kal@kal.nu

Ny artikel

Bild

Dubbel så många ekorrar i skogen jämfört med i stadsmiljö

 

TEXT: KJELL-ARNE LARSSON

FOTO: TERO NIEMI

Beståndet av ekorre har minskat i Europa. Samtidigt har förekomsten av ekorrar ökat i städer. Före 1930-talet fanns inga ekorrar i finska städer. En finsk forskargrupp konstaterade nyligen att under vintern var beståndet dubbelt så tätt i städerna som i skogarna. Ekorren uppvisar stor grad av anpassning till stadsmiljön som ju är ganska olik skogen.

Naturligt lever ekorren i skogar och större trädbestånd, framförallt av gran, eftersom granskott och granfrön är viktig föda. Ekorren äter också andra frön, ollon och nötter, samt en del från djurriket, däribland insekter och fågelungar.

De finska forskarna genomförde två studier; dels följdes unga radiopejlade ”stadsekorrar” när de etablerade sina hemområden och dels inventerades ekorrar längs ett 95 mil långt nord-sydligt stråk i Finland.

Stadsekorrarna slår sig helst ner i barrträdsbestånd, men ekorrarna kan även nöja sig med lövträd och kan ofta klara sig även med mycket små trädbestånd. Djuren rör sig sällan på marken, men skyr inte närhet till asfalt eller andra vegetationsfria ytor.

De unga individerna i undersökningen kom alla från parker, men de tvekade inte att röra sig över eller hålla till i områden utanför parkerna som hade låg eller obefintlig förekomst av träd. Detta i stark kontrast till de icke-urbana ekorrarna som nästan uteslutande lever i sammanhängande barrskogar.

Inventeringen av ekorrarna längs nordsydliga stråk i Finland visade att under vintern var tätheten av ekorrar dubbel så hög i tätorterna som ute i skogarna. Generellt fanns det fler ekorrar där det fanns fler människor! Det visades också tydligt att med ökad kottsättning hos gran ökade också antalet ekorrar. Men eftersom ekorrarna också klarar sig på annan föda gynnas de i stadsmiljön av utlagd (fågel-)mat och dessutom av låg förekomst på rovdjur och rovfåglar.

Den övergripande slutsatsen är att tätortsmiljöer är ett bra komplement för det minskande europeiska beståndet av ekorrar. Dessa kan dock stödjas ytterligare genom att plantera mera gran i städerna.

Fotnot: Ekorren bygger vanligtvis friliggande yngelbon i träd, men av 129 undersökta bon i städer fanns hela 21 procent i holkar och 1 procent i byggnader. Trädlösa eller sterila ytor, och inte heller byggnader i närheten tycktes avskräcka ekorrarna från att inreda yngelbon.

Referenser:

Suvi Hämäläinen och flera andra forskare 2018: Habitat and nest use during natal dispersal of the urban red squirrel (Sciurus vulgaris). Landscape and urban planning 169:269-275

Jukka Jokimäki och flera andra forskare 2017: The role of urban habitats in the abundance of red squirrels (Sciurus vulgaris) in Finland. Urban Forestry & Urban Greening 27:100-108