Senaste reportaget

Solenergin viktig för att nå förnybarhetsmålet

AV KJELL-ARNE LARSSON (publicerat i Fastighet & Bostad)

Sverige behöver en tydlig och långsiktig energipolitik, som baseras på en bred överenskommelse och sträcker sig betydlig längre än en mandatperiod. Tidshorisonten bör vara minst 15-20 år. Handfasta målstrategier behövs och att vi formulerar delmål.

– Då kommer vi att klara omställningen till ett samhälle som enbart baseras på förnybar energi, det är jag helt övertygad om, säger Lars Andrén, tidigare ordförande för branschorganisationen Svensk Solenergi och idag verksam med det egna kunskapsföretaget DrivKraft.

– Jag tycker vi lever i ett samhälle där vi har råd att initialt ta de kostnader som behövs för att nå målen, fortsätter Lars Andrén. Miljö- och klimatmässigt och på sikt har vi nämligen inte råd att avstå. Dessutom kan den förnybara energin, till exempel solenergin, vara en ren ekonomisk vinst.

De som installerade solvärmeanläggningar redan på 1980-talet, har sparat 5000-8000 kronor per år, vilket blivit höga summor sedan dess.

Regelverk ger huvudvärk

För den vetgirige villaägaren kan valet mellan att satsa eller inte satsa vara förhållandevis enkelt, liksom valet mellan solvärme och solel. För det allmännyttiga bolaget eller bostadsrättsföreningen kan valen vara betydligt mer komplexa, särskilt med dagens svåröverskådliga och ogynnsamma regelverk. En bra början för byggherren är att orientera sig i de populärt skrivna böcker som finns inom området och ta kontakt med Svensk Solenergi. Branschorganisationen kan ge allmänna råd och kan också anvisa kunniga konsulter och leverantörer.

– Någon måste utreda energibehoven i de aktuella fastigheterna och hur värmesystemet ser ut, fortsätter Lars Andrén. Se till att anlita en konsult som har vana av solenergi. Du måste få reda på bland annat om och hur det är möjligt att installera solvärme till värmesystemet. Konsulten kan utreda förutsättningarna för solvärme respektive solel och hjälpa till att ta fram bra förfrågningsunderlag.

När fastighetsägaren väl vet om det är solvärme eller solel som är bästa alternativet och hur stor anläggningen ska vara, är det läge att gå ut med förfrågningsunderlag till leverantörerna. För större anläggningar rekommenderas att en konsult tar fram ett upphandlingsunderlag.

– I den allmänna debatten idag talas det nästan enbart om solceller för elproduktion, men vi ska inte glömma att energiomvandlingen per kvadratmeter är ungefär fyra gånger större för solvärme jämfört med solel, säger Lars Andrén.

Man bör också tänka på att teknikerna inte tar ut varandra utan går att kombinera i samma projekt. Solvärme hade tidigare störst utbredning i villasektorn, men idag är antalet installerade kvadratmeter ungefär lika stort eller större bland flerbostadshusen.

– Det var dock olyckligt att det solvärmestöd som fanns tidigare togs bort 2011. Det har inneburit att försäljningen av solfångare minskat drastiskt under senare år. I någon form vore det bra att förbättra konkurrenskraften för solvärme, avslutar Lars Andrén.

Bättre och mer långsiktiga regler för egenproducerad el

Solelkommissionen är ett nätverk med HSB, Familjebostäder, Telge Energi och Solkompaniet. Man arbetar för regelförändringar som gynnar utvecklingen av egenproducerad el från förnybara energikällor. Nätverket föreslår reformer, som om de genomförts relativt snart, kan resultera i att Sverige år 2030 får 10 procent av sin el från solceller.

Solelkommissionen föreslår bland annat rätt att flytta egenproducerad solel till sina förbrukningspunkter. Bostadsfastigheter som består av flera byggnader, kan idag inte installera solceller på en byggnad med optimalt solläge och använda elen i fastighetens övriga byggnader, utan att betala nätavgift, energiskatt och moms. ”Lagen om skatt på energi” bör därför förtydligas så att en producent av solel inte kan anses leverera el yrkesmässigt när producenten använder elnätet enbart för att överföra solelen till sina egna förbrukningspunkter.

Andelsägd produktion

Vidare föreslår man att mikroproducenter har rätt att få sin skattereduktion på elfakturan månadsvis. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, som sedan 1 januari 2015 finns i ”Inkomstskattelagen” bör flyttas till ”Lagen om skatt på energi” och utformas som en reduktion av energiskatten i stället för en reduktion av inkomstskatten. Då kan elhandlarna få ansvaret för att ge kunden skattereduktionen månadsvis, direkt på fakturan, i stället för ett år i efterhand i deklarationen.

Dessutom föreslår Solelkommissionen reducerad energiskatt även på andelsägd elproduktion. En medlem som äger andelar i en ekonomisk förening, som levererar förnybar el till sina medlemmar, ska ha rätt till skattereduktion för den el som framställs av den ekonomiska föreningen och som medlemmen förbrukar. Underlaget för skattereduktionen ska dock inte överstiga 30000 kWh per år. Det är viktigt att alla får möjlighet att producera egen förnybar el på lika ekonomiska villkor, inte enbart de som äger sin fastighet.

Utfallen av projekt med sol-el i Sverige visar att tekniken fungerar, samtidigt som de senaste årens prisnedgång på solceller har gjort det ekonomiskt möjligt att utan investeringsstöd installera sol-el på befintliga tak.

Intressant jämförelse i norr

I Östersund har A4 Campus AB låtit bygga en 30 kW anläggning för sol-el, med fyra typer av solceller. Det är REC respektive Solar polykristallina, Renesola monokristallina och Solar Frontier tunnfilmsolceller. Projektör och leverantör är JN Solar AB. Producerad el används i de egna fastigheterna och för att ladda den egna el-bilen. Årsproduktionen bedöms bli i genomsnitt 24 MWh.

– Vi fick solenergibidrag för anläggningen. Den har ungefär åtta års pay off-tid och lades därför in i vår investeringsplan, berättar Thomas Fuchs, vd för A4 Campus AB. Anläggningen försågs med utrustning som mäter produktionen i varje varje panel och i varje enskild modul. Det är därför möjligt att noggrant följa upp och utvärdera produktionen och bland annat jämföra de fyra typerna.

En idéspruta i sammanhanget har varit Morgan Fröling, professor i ekoteknik och miljövetenskap, tillsammans med läraren och forskaren Torbjörn Skytt på Mittuniversitetet. Anläggningen har varit i drift sedan 5 maj och produktionen under juni och juli har sammanställts. En panel av totalt 240 har bytts ut på grund av utebliven produktion, något som man antagligen hade missat på en konventionell anläggning där inte varje panel övervakas för sig.

Anläggningen installerades på taket till P-huset – som inte är ett parkeringshus, utan ett hus med institutionslokaler – på campusområdet. Huset försågs då det byggdes med ett tak i 45 graders vinkel, ämnat för att bära en anläggning för sol-värme. Nu blev det i stället sol-el, vilket var ett bättre alternativ.

– Nu planerar vi som bäst att komplettera företagets verksamhet med bostäder och bygga ett nytt studentboende. Då kommer vi kanske att förse fasaderna både i söder, öster och väster med sol-celler, avslöjar Thomas Fuchs.

Givetvis kommer man att vid teknikvalet dra nytta av de mätningar och utvärderingar som görs av solcellerna på P-huset, vilket kommer att ge värdefull information redan efter ett år. Sedan kommer forskarna vid Mittuniversitetet efter fler års drift att göra ännu mer användbara utvärderingar. Någon motsvarande anläggning finns nämligen inte på de breddgrader som representeras av Östersund.

Svårt få oberoende rådgivning om sol-el

Flera av landets stora fastighetsbolag, några byggentreprenörer och HSB som har hög egen teknisk kompetens har förvärvat kunnande om förnybar energi. Det kan vara besvärligare för de mindre kommunala bolagen och för bostadsrättsföreningar. Var ska man börja när intresset växer för att producera egen el? Teknik är en sak och ekonomi en annan. För att kunna göra kalkyler krävs kunskaper i Sveriges snåriga regelverk kring kraftproduktion och -distribution, samt skattelagstiftning om energiskatt och moms.

För den som söker råd och kanske också behöver göra en förstudie är risken att man frågar en konsult eller entreprenör som är mer eller mindre bunden till vissa leverantörer. Företaget Energibanken med konsulten Mats Andersson är helt obunden till leverantörer och fabrikat. Mats Andersson var en riktig pionjär under 1980-talet då få kände till sol-el och desto fler trodde det var en omöjlig teknik att använda i Sverige. Men tekniken användes faktiskt redan då, för nödsändare i fjällen och för att driva Sjöfartsverkets fyrar.

Mats Andersson arbetade de första decennierna med utvecklingsarbete och pilotprojekt, åt Vattenfall, Stockholm Energi, Sydkraft m.fl. Projekten drevs bland annat med hjälp av statliga stöd. Han var också engagerad i IEA – International Energy Agency – och byggde upp deras kompetens.

Allt från rådgivning

De senaste åren har uppdragsgivarna varit fastighetsbolag och byggbolag, både mindre och större. Energibanken och Mats Andersson, kan utföra allt från rådgivning och förstudier, till att ta fram förfrågningsunderlag och stödja beställaren även senare under processen, som vid driftsättning, besiktning och utvärdering. Företaget deltog i uppförandet av Sveriges första nätanslutna solcellsanläggning i Huvudsta i Stockholm. Bland referenserna finns bland annat också Stockholms dittills största anläggning på 123 kW på en bussdepå, fem projekt för Växjö Fastighetsförvaltning AB och 102 kW solceller i tre hus i Hjällbo i Göteborg. Sjukhusbyggnader i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik har också försetts med solcellsanläggningar. Förra året färdigställdes två stora projekt som innebar att sol-el installerades i samband med ROT-projekt i miljonprogramsområdena Ålidhem i Umeå och Järvafältet i Stockholm. I det senare fallet var Familjebostäder, Svenska Bostäder och stadsbyggnadskontoret beställare.

– Anläggningen på Järvafältet omfattar 10000 kvadratmeters yta och har effekten 1.4 MW, berättar Mats Andersson. Eventuellt kan det bli fråga om ännu större satsningar i Stockholmsregionen, och då rör det sig om ungefär 3 MW för en enda byggherre.

Mats Andersson har sin bas i Jättendal i norra Hälsingland, men hela landet som arbetsfält. För att klara alla stora projekt i Mälardalen har han dessutom en medarbetare stationerad i Stockholm.

Referenser: böckerna Solenergi – Praktiska tillämpningar i bebyggelse, Solvärmeboken, Passivhus – En handbok om energieffektivt byggande, Värmeboken och Solar installations.